Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

20.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 317/15


Överklagande ingett den 5 augusti 2010 av Europeiska kommissionen av den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 21 maj 2010 i de förenade målen T-425/04, T-444/04, T-450/04 och T-456/04, France m.fl. mot kommissionen

(Mål C-401/10 P)

()

2010/C 317/28

Rättegångsspråk: franska

Parter

Klagande: Europeiska kommissionen (ombud: C. Giolito, D. Grespan och S. Thomas)

Övriga parter i målet: Republiken Frankrike, France Télécom SA, Bouygues SA, Bouygues Télécom SA, Association française des opérateurs de réseaux et services de télécommunications (AFORS Télécom)

Klagandens yrkanden

Klaganden yrkar att domstolen ska

upphäva den dom som tribunalen (tredje avdelningen i utökad sammansättning) meddelade den 21 maj 2010 i de förenade målen T-425/04, T-444/04, T-450/04 och T-456/04, som delgavs kommissionen per fax den 25 maj 2010, såvitt tribunalen

ogiltigförklarade artikel 1 i kommissionens beslut 2006/621/EG av den 2 augusti 2004 om det statliga stöd som Frankrike genomfört till förmån för France Télécom (1),

förpliktade kommissionen att bära sina rättegångskostnader samt Republiken Frankrikes och France Télécoms rättegångskostnader i målen T-425/04 och T-444/04,

återförvisa målen till tribunalen för ny prövning,

meddela om rättegångskostnaderna vid ett senare tillfälle.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har åberopat tre grunder till stöd för sitt överklagande.

I den första grunden har kommissionen gjort gällande att tribunalens dom innehåller flera fall av motstridiga motiveringar. Detta är bland annat fallet där tribunalen i den angripna domen anser att förklaringarna, inbegripet meddelandet om aktieägarförskottet den 4 december 2002, ska bedömas i sin helhet när det gäller att avgöra huruvida det föreligger en fördel för France Télécom, trots att tribunalen, när det gäller att bedöma ianspråktagandet av statliga medel, anser att det föreligger en väsentlig skillnad mellan meddelandet om aktieägarförskott och de olika förklaringar som staten lämnat vid tidigare tillfällen.

I den andra grunden, som innehåller fyra delar, har kommissionen gjort gällande att tribunalen i flera fall har åsidosatt artikel 87.1 EG, jämförd med artikel 230 EG. Tribunalen åsidosatte därvid innebörden av begreppet stöd genom att kräva ett nära samband mellan fördelen och ianspråktagandet av statliga medel (den första delgrunden), genom att inte beakta ianspråktagandet av statliga medel i meddelandet och franska staten erbjudande om ett aktieägaravtal till France Télécom (den andra delgrunden) och genom att inte pröva kriteriet om en välinformerad privat investerare för att avgöra huruvida det förelåg en fördel för France Télécom (den tredje delgrunden). Vidare åsidosatte tribunalen det utrymme för skönsmässig bedömning som kommissionen har när den gör komplexa ekonomiska bedömningar och genom att göra en lämplighetsbedömning av det angripna beslutet (den fjärde delgrunden).

I den tredje grunden har kommissionen hävdat att tribunalen har missuppfattat det angripna beslutet genom att anse att kommissionen ytterligare borde ha motiverat förekomsten av en separat fördel till följd av erbjudandet om en kreditfacilitet på 9 miljarder euro till France Télécom och genom att konstatera att det förelåg en väsentlig skillnad mellan förklaringarna i juli 2002 och meddelandet om ett aktieägarförskott den 4 december 2002.


(1)  EUT L 257, s. 11.