Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

References to this case

Share

Highlight in text

Go

6.6.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 129/8


Begäran om förhandsavgörande framställd av Court of Appeal (Förenade kungariket) den 13 mars 2009 — The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs mot Weald Leasing Limited

(Mål C-103/09)

2009/C 129/13

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Court of Appeal

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

Motpart: Weald Leasing Limited

Tolkningsfrågor

1)

Under sådana omständigheter som är aktuella i förevarande mål, i vilket en aktör som i stort sett är befriad från mervärdesskatt använder sig av en struktur för leasing av tillgångar som involverar en tredje part som mellanhand, i stället för att förvärva tillgångarna direkt, medför denna struktur någon skattefördel som strider mot syftet med sjätte direktivet i den mening som avses i punkt 74 i domstolens dom av den 21 februari 2006 i mål C-255/02, Halifax m.fl. (nedan kallad domen i målet Halifax)?

2)

Med hänsyn till att sjätte direktivet omfattar leasing av tillgångar av aktörer som helt eller delvis undantas från skatteplikt och mot bakgrund av domstolens hänvisning till ”normala affärstransaktioner” i punkterna 69 och 80 i sin dom i målet Halifax och i punkt 27 i sin dom av den 22 mars 2008 i mål C-162/07, Ampliscientifica, samt avsaknaden av en sådan hänvisning i domen av den 21 februari 2008 i mål C-425/06, Part Service, utgör den omständigheten att en sådan aktör gör detta missbruk även om denne aktör inte inom ramen för sina normala affärstransaktioner utför leasingtransaktioner?

3)

Om svaret på fråga 2 är jakande:

a)

Vilken betydelse ska begreppet ”normala affärstransaktioner” tillmätas i det sammanhang som avses i punkterna 74 och 75 i domen i målet Halifax? Är begreppet relevant beträffande punkt 74 eller punkt 75 eller båda?

b)

Avser begreppet ”normala affärstransaktioner”

1)

transaktioner som den ifrågavarande skattebetalaren typiskt utför,

2)

transaktioner som utförs av två eller flera parter på normala marknadsvillkor,

3)

transaktioner som är kommersiellt hållbara,

4)

transaktioner som medför de kommersiella bördor och risker som normalt sett är knutna till relaterade kommersiella fördelar,

5)

transaktioner som inte är konstlade genom att de har ett kommersiellt innehåll,

6)

någon annan typ eller kategori av transaktioner?

4)

Om strukturen för leasing av tillgångarna eller någon del av denna visar sig utgöra missbruk, hur ska den lämpligen omdefinieras? I synnerhet, ska den nationella domstolen eller skattemyndigheten

a)

ignorera att en tredje part agerar som mellanhand och besluta att mervärdesskatt ska betalas på ett värde som motsvarar marknadsmässiga hyror,

b)

omdefiniera leasingstrukturen till ett direkt förvärv, eller

c)

omdefiniera transaktionerna på något annat sätt som antingen den nationella domstolen eller skattemyndigheten finner lämpligt för att skapa den situation som skulle ha förelegat om de transaktioner som utgör missbruk inte hade ägt rum?