Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

1.5.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 113/28


Begäran om förhandsavgörande framställd av Rechtbank van eerste aanleg te Brussel (Belgien) den 22 februari 2010 — Frans Bosschaert mot Belgische Staat, Slachthuizen Georges Goossens en Zonen NV och Slachthuizen Goossens NV

(Mål C-96/10)

2010/C 113/44

Rättegångsspråk: nederländska

Hänskjutande domstol

Rechtbank van eerste aanleg te Brussel

Parter i målet vid den nationella domstolen

Sökande: Frans Bosschaert

Motparter: Belgische Staat, Slachthuizen Georges Goossens NV och Slachthuizen Goossens NV

Tolkningsfrågor

1.

Utgör gemenskapsrätten hinder mot att den nationella lagstiftaren tillämpar den femåriga preskriptionstid som i den nationella rättsordningen föreskrivs för fordringar mot staten på fordringar avseende återbetalning av avgifter som har betalats till en medlemsstat till följd av ett blandat system av stöd och avgifter, som inte enbart till viss del har visat sig vara rättsstridigt, utan även till viss del har visat sig vara oförenligt med gemenskapsrätten, och dessa avgifter har betalats före ikraftträdandet av ett nytt system av stöd och obligatoriska avgifter som ersätter det första systemet, och som i kommissionens slutgiltiga beslut förklarats vara förenligt med gemenskapsrätten, men inte till den del dessa avgifter med retroaktiv verkan tas ut för en period som föregår datumet för detta beslut?

2.

Utgör gemenskapsrätten ett hinder mot att en medlemsstat — när den tar ut avgifter av en enskild som i sin tur är förpliktad att övervältra avgifterna på andra enskilda med vilka han bedriver handelsverksamhet i en sektor för vilken medlemsstaten har inrättat ett blandat system av stöd och avgifter, men detta system senare inte enbart till viss del har visat sig vara rättsstridigt utan även till viss del har visat sig vara oförenligt med gemenskapsrätten — till följd av nationella bestämmelser låter den enskilde omfattas av en kortare preskriptionstid för att återkräva de belopp som i strid med gemenskapsrätten har betalats till medlemsstaten, även om denne omfattas av en längre preskriptionstid för en fordran på samma belopp mot en enskild mellanhand, så att denna mellanhand kan hamna i en situation där fordran mot honom inte har preskriberats, men dennes fordran mot staten har preskriberats, och andra aktörer på så sätt kan rikta anspråk mot denna mellanhand och denne eventuellt blir tvungen att rikta återgångskrav mot staten, medan de belopp som denne själv betalade direkt till medlemsstaten inte kan återkrävas från denna medlemsstat?

3.

Utgör gemenskapsrätten hinder mot en medlemsstats tillämpning av för denna medlemsstat, jämfört med gemenskapsrätten, särskilt förmånliga nationella preskriptionstider som försvar mot en talan som en enskild har väckt mot staten med stöd av de rättigheter som den enskilde tilldelas i EEG-fördraget, i ett fall som det den nationella domstolen har redogjort för, i vilket den särskilt förmånliga nationella preskriptionstiden får till följd att en fordran avseende återbetalning av avgifter som har betalats till medlemsstaten till följd av ett blandat system av stöd och avgifter, som inte enbart till viss del har visat sig vara rättsstridigt, utan även till viss del har visat sig vara oförenligt med gemenskapsrätten, omöjliggörs, eftersom dåvarande Europeiska gemenskapernas domstol fastställde att systemet stred mot gemenskapsrätten först efter det att den särskilt förmånliga preskriptionstiden hade löpt ut, även om rättsstridigheten existerade tidigare?