Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

References to this case

Share

Highlight in text

Go

9.7.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 204/15

Talan väckt den 20 april 2011 — Europeiska kommissionen mot Republiken Polen

(Mål C-193/11)

2011/C 204/28

Rättegångsspråk: polska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: L. Lozano Palacios och K. Herrmann)

Svarande: Republiken Polen

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Polen har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 306–310 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) genom att i enlighet med artikel 119.3 i Ustawa z dnia 11 marca 2004 r. o podatku od towarów i usług (lag av den 11 mars 2004 om skatt på varor och tjänster) (nedan kallad polska mervärdesskattelagen) tillämpa den särskilda ordningen avseende mervärdesskatt för resebyråer vad gäller försäljning av turisttjänster till personer som inte är resande, och

—

förplikta Republiken Polen att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Med stöd av artikel 119.3 i polska mervärdesskattelagen tillämpar Republiken Polen den särskilda ordningen avseende mervärdesskatt för resebyråer även i sådana fall då köparen av en turisttjänst inte är en resande. Enligt kommissionen strider detta mot gällande bestämmelser i artiklarna 306–310 i direktiv 2006/112/EG.

Till stöd för sin talan har kommissionen anfört följande. Ordalydelsen i artiklarna 306–310 i direktiv 2006/112/EG motsvarar ordalydelsen i den äldre artikel 26 i sjätte mervärdesskattedirektivet. Fem av de sex då giltiga språkversionerna (närmare bestämt alla språkversioner förutom den engelska) var helt samstämmiga och använde genomgående i artikel 26 begreppet ”resande”. Ordet ”köpare” förekommer endast i några av språkversionerna av artikel 306 i direktiv 2006/112/EG som bygger på den engelska språkversionen. Också i dessa fall används emellertid längre fram i direktivet beträffande den särskilda ordningen (artikel 307–310) begreppet ”resande”, vilket tyder på att användningen av begreppet ”nabywca” (”resande”) i artikel 306 är felaktig.

Även om det antogs att målet med särordningen i mervärdesskattehänseende för resebyråer — det vill säga en förenkling av redovisningen — bättre skulle kunna uppnås genom en tolkning som innefattade köpare framgår det dock av domstolens praxis att det inte är tillåtet att med enbart en hänvisning till en teleologisk tolkning tillämpa denna särordning på ett sätt som strider mot unionslagstiftarens entydiga beslut, såsom detta framgår av gällande bestämmelser.

(1)  EUT L 347, s. 1.