Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

2.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 32/3


Begäran om förhandsavgörande framställd av Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber) (Förenade kungariket) den 5 november 2012 — The Bridport and West Dorset Golf Club Limited mot The Commissioners for Her Majesty's Revenue & Customs

(Mål C-495/12)

2013/C 32/04

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Upper Tribunal (Tax and Chancery Chamber)

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande i första instans och motpart i andra instans: The Bridport and West Dorset Golf Club Limited

Motpart i första instans och klagande i andra instans: The Commissioners for Her Majesty’s Revenue & Customs

Tolkningsfrågor

1.

Av vilka eventuella tillhandahållanden av tjänster består ”de undantagna transaktionerna” vid tillämpningen av de tvingande bestämmelserna i artikel 134 på bestämmelserna i artikel 132.1 m i det nya mervärdesskattedirektivet, (1) när det är fråga om ett organ som har betecknats som en organisation utan vinstsyfte och som tillhandahåller rätten att spela golf?

2.

Är det tillåtet att begränsa undantaget från skatteplikt i artikel 132.l m beroende på huruvida tjänsterna att bevilja en rätt att spela golf tillhandahålls en medlem av organisationen utan vinstsyfte?

3.

Ska bestämmelserna i artikel 134 tolkas så, att de begränsar undantaget från skatteplikt till att endast gälla tillhandahållanden av tjänster som har ”nära anknytning” till (det vill säga är perifera i förhållande till) ”de undantagna transaktionerna” eller till att gälla alla tillhandahållanden av tjänster som omfattas av artikel 132.l m?

4.

Hur ska det ”grundläggande syftet” med att ta ut avgifter av personer som inte är medlemmar tolkas, när organisationen utan vinstsyfte, med hänvisning till sina offentliggjorda målsättningar, regelmässigt och kontinuerligt tillåter personer som inte är medlemmar att spela golf?

5.

Vad ska de ”ytterligare intäkterna”, i den mening som avses i artikel 134 b, anses tillkomma utöver?

6.

Om intäkter som erhålls genom att personer som inte är medlemmar ges tillgång till idrottsanläggningar inte ska anses utgöra ”ytterligare intäkter” i den mening som avses i artikel 134 b, är det då enligt artikel 133 d tillåtet för en medlemsstat att utesluta sådana intäkter från undantaget från skatteplikt, om det kan medföra snedvridning av konkurrensen till skada för kommersiella företag som måste betala mervärdesskatt, samtidigt som undantaget från skatteplikt fortsätter att gälla intäkter som erhålls genom att tillhandahålla medlemskap till medlemmar i samma organisationer utan vinstsyfte, om medlemsavgifterna i sig kan medföra åtminstone viss snedvridning av konkurrensen?

7.

Krävs det i synnerhet att varje villkor som införs med stöd av artikel 133 d ska vara tillämpligt på alla tjänster som tillhandahålls av organisationen utan vinstsyfte och som annars skulle omfattas av undantaget från skatteplikt, eller är det tillåtet att godta en delvis begränsning, det vill säga tillåta undantag från skatteplikt när rätten att spela golf tillhandahålls medlemmar, men inte när denna rätt tillhandahålls personer som inte är medlemmar, när tillhandahållandet i båda fallen konkurrerar med kommersiella organisationer?

8.

Vilka eventuella skillnader vad gäller kraven föreligger mellan artikel 133 d, enligt vilken det krävs en sannolik ”snedvridning av konkurrensen”, och kravet i artikel 134 b, vilken endast förutsätter att det föreligger direkt konkurrens?


(1)  Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).