Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

4.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 243/23


Begäran om förhandsavgörande framställd av Supreme Court (Högsta domstolen) (Irland) den 2 maj 2016 – Edward Cussens, John Jennings och Vincent Kingston mot T. G. Brosman

(Mål C-251/16)

(2016/C 243/24)

Rättegångsspråk: engelska

Hänskjutande domstol

Supreme Court

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: Edward Cussens, John Jennings och Vincent Kingston

Svarande: T. G. Brosman

Tolkningsfrågor

1.

Är principen om rättsmissbruk, vilken enligt [domstolens] dom Halifax är tillämplig på mervärdesskatteområdet, direkt tillämplig gentemot en enskild person när det inte finns någon nationell bestämmelse som ger uttryck för den principen i en situation som den förevarande där en omdefiniering av transaktionerna före försäljningen och köp och sälj-transaktionerna (gemensamt kallade klagandenas transaktioner), enligt Commissioners krav, skulle medföra en skyldighet för klagandena att betala mervärdesskatt när en korrekt tillämpning av vid tidpunkten gällande nationella bestämmelser på klagandenas transaktioner inte hade medfört en sådan skyldighet?

2.

Om svaret på fråga 1 är att principen om rättsmissbruk är direkt tillämplig gentemot en enskild person trots avsaknaden av en nationell bestämmelse som ger uttryck för den principen, var den principen i så fall tillräckligt klar och precis för att tillämpas på klagandenas transaktioner, vilka genomfördes innan domstolens dom i målet Halifax hade meddelats och i synnerhet med beaktande av principerna om rättssäkerhet och skydd för klagandenas berättigade förväntningar?

3.

Om principen om rättsmissbruk är tillämplig på klagandenas transaktioner och de därför ska omdefinieras -

a)

på vilket sätt ska mervärdesskatten på klagandenas transaktioner beräknas och tas ut med hänsyn till att mervärdesskatt inte ska beräknas eller tas ut enligt nationell rätt och

b)

hur ska de nationella domstolarna ålägga en sådan skyldighet?

4.

Ska den nationella domstolen vid prövningen av huruvida det väsentliga syftet med klagandenas transaktioner var att erhålla en skattefördel beakta transaktionerna före försäljningen (som genomfördes enbart av skatteskäl) för sig eller ska syftet med klagandenas transaktioner bedömas som en helhet?

5.

Ska section 4.9 i [Value Added Tax] Act betraktas som nationell lag som införlivar sjätte direktivet (1), trots att den är oförenlig med bestämmelsen i artikel 4.3 i sjätte direktivet enligt vilken, korrekt tillämpad, klagandena, avseende tillhandahållande före första inflyttning av byggnader, skulle behandlas som skattskyldiga trots att en tidigare överlåtelse skett som var skattepliktig?

6.

Om section 4.9 är oförenlig med sjätte direktivet, ska klagandenas åberopande av denna bestämmelse betraktas som rättsmissbruk i strid med de principer som erkänts i domstolens dom Halifax?

7.

Alternativt, om section 4.9 inte är oförenlig med sjätte direktivet, har klagandena erhållit en skattefördel som strider mot direktivets syfte och/eller section 4?

8.

Även om section 4.9 inte ska anses införliva sjätte direktivet, ska principen om rättsmissbruk i den mening som avses i domstolens dom i målet Halifax ändå tillämpas på de aktuella transaktionerna med hänvisning till de kriterier som domstolen slog fast domen Halifax?


(1)  Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, 1977, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28)