EU tax law WEB -

8.11.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 452/12

1)

Ska artikel 86.1 b och 86.2 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (1) tolkas så att transportkostnaden fram till varornas första bestämmelseort inom importmedlemsstatens territorium alltid ska ingå i beräkningsunderlaget för tullvärdet vid registrering av en importtransaktion (exempelvis tullmyndighetens upprättande av en summarisk införseldeklaration genom tilldelning av ett MRN-nummer/huvudreferensnummer), för beviljande av ett undantag från mervärdesskatt för transporttransaktioner och transporttjänster i samband med import av varor, enligt direktiv 2006/112? Utgör förekomsten av ett MRN-nummer, beträffande vilket bedrägeri inte kan konstateras föreligga, underförstått ett bevis för att alla sådana kostnader som anges i artikel 86.1 a och b ingår i beskattningsunderlaget för tullvärdet?

2)

Utgör artiklarna 144, 86.1 b och 86.2 i direktiv [2006/112] hinder för en skatterättslig praxis i medlemsstaten att neka undantag från mervärdesskatt för transporttjänster som har samband med import [till unionen] på grund av underlåtenhet att förete det rent formella beviset på att transportkostnaderna ingår i tullvärdet, även om det dels har företetts andra relevanta följedokument till importen (den summariska deklarationen och CMR-fraktsedeln med uppgift om leveransen till mottagaren), dels inte finns något som gör att äktheten eller tillförlitligheten i den summariska deklarationen och CMR-fraktsedeln kan ifrågasättas?

3)

Utgör, mot bakgrund av artikel 57 FEUF, återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter från skattemyndigheterna i flera medlemsstater ett gemenskapsinternt tillhandahållande av tjänster eller en verksamhet som bedrivs av en kommissionär som agerar som mäklare i en handelstransaktion?

4)

Ska artikel 56 FEUF tolkas så, att det föreligger en inskränkning av den fria rörligheten för tjänster när mottagaren av en tjänst som har tillhandahållits av en tjänsteleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat är skyldig, enligt lagstiftningen i den medlemsstat där nämnda tjänstemottagare är etablerad, att innehålla skatt på den ersättning som ska betalas för tillhandahållandet av den aktuella tjänsten, med tanke på att samma skyldighet att innehålla skatt inte föreligger när avtal om en sådan tjänst ingås med en tjänsteleverantör som är etablerad i samma medlemsstat som tjänstemottagaren?

5)

Utgör den skattemässiga behandlingen i hemvistlandet för det bolag som betalar inkomsten en omständighet som gör det mindre attraktivt och hindrar friheten att tillhandahålla tjänster, eftersom det bolag som är etablerat i landet, för att undvika källskatt på 4 procent, måste begränsa sig till att bedriva samarbete i fråga om återbetalning av mervärdesskatt och punktskatter endast med juridiska personer som också är etablerade i landet och inte med andra juridiska personer som är etablerade i andra medlemsstater?

6)

Kan även den omständigheten att det för sådan inkomst som har uppburits av ett bolag som inte är etablerat i landet tillämpas en skatt på 4 procent (eller 16 procent, beroende på fallet) av bruttobeloppet, medan den bolagsskatt som tillämpas på en tjänsteleverantör som är etablerad i samma medlemsstat (i den mån vederbörande redovisar vinst) motsvarar 16 procent av nettobeloppet, utgöra ett åsidosättande av artikel 56 FEUF, eftersom det utgör ytterligare en omständighet som gör det mindre attraktivt och hindrar friheten att tillhandahålla de aktuella tjänsterna för bolag som inte är etablerade i landet?