Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

02011R0282 — SV — 01.01.2017 — 002.001

Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011

av den 15 mars 2011

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(omarbetning)

(EGT L 077 23.3.2011, s. 1)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

►M1

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 967/2012 av den 9 oktober 2012

  L 290

1

20.10.2012

►M2

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 1042/2013 av den 7 oktober 2013

  L 284

1

26.10.2013



▼B

RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011

av den 15 mars 2011

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt

(omarbetning)



KAPITEL I

SYFTE

Artikel 1

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i avdelningarna I–V och VII–XII i direktiv 2006/112/EG.



KAPITEL II

TILLÄMPNINGSOMRÅDE

(AVDELNING I I DIREKTIV 2006/112/EG)

Artikel 2

Följande ska inte betraktas som gemenskapsinterna förvärv enligt artikel 2.1 b i direktiv 2006/112/EG:

a) En icke beskattningsbar persons överföring av ett nytt transportmedel vid ändring av vistelseort, förutsatt att det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 138.2 a i direktiv 2006/112/EG inte kunde tillämpas vid tiden för leveransen.

b) En icke beskattningsbar persons återföring av ett nytt transportmedel till den medlemsstat från vilken det ursprungligen levererades till honom inom ramen för det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 138.2 a i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 3

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 59a första stycket b i direktiv 2006/112/EG ska tillhandahållandet av följande tjänster inte vara föremål för mervärdesskatt, om tillhandahållaren visar att den plats för tillhandahållandet som fastställts enligt kapitel V avsnitt 4 underavsnitten 3 och 4 i denna förordning är belägen utanför gemenskapen:

a) Från och med den 1 januari 2013, de tjänster som anges i artikel 56.2 första stycket i direktiv 2006/112/EG.

b) Från och med den 1 januari 2015, de tjänster som anges i artikel 58 i direktiv 2006/112/EG.

c) De tjänster som anges i artikel 59 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 4

En beskattningsbar person som i enlighet med artikel 3 i direktiv 2006/112/EG har rätt att inte beskattas för sina gemenskapsinterna förvärv av varor, ska fortsätta ha denna rätt om den beskattningsbara personen har tilldelats ett registreringsnummer för mervärdesskatt enligt artikel 214.1 d eller e i det direktivet med anledning av de mottagna tjänsterna för vilka han är skyldig att betala mervärdesskatt eller tjänsterna som han tillhandahåller inom en annan medlemsstats territorium för vilka mervärdesskatt ska betalas uteslutande av mottagaren.

Om den beskattningsbara personen emellertid meddelar leverantören detta registreringsnummer för mervärdesskatt med anledning av ett gemenskapsinternt förvärv av varor ska han anses ha utnyttjat valmöjligheten som ges i artikel 3.3 i det direktivet.



KAPITEL III

BESKATTNINGSBARA PERSONER

(AVDELNING III I DIREKTIV 2006/112/EG)

Artikel 5

En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) som inrättats i enlighet med förordning (EEG) nr 2137/85, vilken levererar varor eller tillhandahåller tjänster mot ersättning till medlemmar i grupperingen eller till tredje parter, ska vara en beskattningsbar person i den mening som avses i artikel 9.1 i direktiv 2006/112/EG.



KAPITEL IV

BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER

(ARTIKLARNA 24–29 I DIREKTIV 2006/112/EG)

Artikel 6

1.  Med restaurang- och cateringtjänster avses tjänster som består i att för mänsklig konsumtion leverera beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, åtföljda av tillräckligt med stödtjänster som möjliggör omedelbar konsumtion av det levererade. Leveransen av mat eller dryck eller båda är endast en del i helheten, i vilken tjänsteaspekten ska dominera. Restaurangtjänster är tillhandahållandet av sådana tjänster i tillhandahållarens lokaler och cateringtjänster är tillhandahållandet av sådana tjänster på andra ställen än i tillhandahållarens lokaler.

2.  En leverans av beredd eller oberedd mat eller dryck eller båda, med eller utan transport, som inte åtföljs av några andra stödtjänster, ska inte anses som restaurang- och cateringtjänster enligt punkt 1.

▼M2

Artikel 6a

1.  Telekommunikationstjänster i den mening som avses i artikel 24.2 i direktiv 2006/112/EG ska särskilt omfatta följande:

a) Fasta och mobila telefonitjänster för överföring och koppling av röst-, data- och videotjänster, inklusive telefonitjänster med en komponent för bildåtergivning (bildtelefoni).

b) Telefoni som tillhandahålls via internet, inklusive IP-telefoni (VoIP).

c) Tjänster för röstmeddelanden, samtal väntar, omstyrning av samtal, nummervisning, trevägssamtal och andra tjänster för samtalshantering.

d) Personsökningstjänster.

e) Audiotexttjänster.

f) Telefax-, telegrafi- och telextjänster.

g) Tillgång till internet, inklusive World Wide Web (www).

h) Privata nätanslutningar som tillhandahåller telekommunikationsförbindelser uteslutande för köparens bruk.

2.  Telekommunikationstjänster i den mening som avses i artikel 24.2 i direktiv 2006/112/EG ska inte omfatta följande tjänster:

a) Elektroniska tjänster.

b) Radio- och televisionssändningar (nedan kallade sändningstjänster).

Artikel 6b

1.  Sändningstjänster ska omfatta tjänster som består av ljudinnehåll och audiovisuellt innehåll i form av exempelvis radio- eller televisionsprogram som tillhandahålls allmänheten via kommunikationsnät av en leverantör av medietjänster och under dennes redaktionella ansvar och för samtidigt lyssnande eller tittande på enligt en programtablå.

2.  Punkt 1 ska särskilt omfatta följande tjänster:

a) Radio- eller televisionsprogram som sänds eller återutsänds via ett radio- eller televisionsnät.

b) Radio- eller televisionsprogram som distribueras via internet eller liknande elektroniska nät (IP-baserade strömmande medier), om de sänds samtidigt som de sänds eller återutsänds via ett radio- eller televisionsnät.

3.  Punkt 1 ska inte omfatta följande tjänster:

a) Telekommunikationstjänster.

b) Elektroniska tjänster.

c) Tillhandahållande av information om särskilda program på beställning.

d) Överlåtelse av sändnings- eller överföringsrättigheter.

e) Leasing av teknisk utrustning eller tekniska anläggningar som är avsedda att användas för att motta en sändning.

f) Radio- eller televisionsprogram som distribueras via internet eller liknande elektroniskt nät (IP-baserade strömmande medier), om de inte sänds samtidigt som de sänds eller återutsänds via ett radio- eller televisionsnät.

▼B

Artikel 7

1.  Begreppet tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg som anges i direktiv 2006/112/EG ska inbegripa tjänster som tillhandahålls via Internet eller ett elektroniskt nät och som till sin natur är sådana att tillhandahållandet huvudsakligen är automatiserat, kräver ett minimalt mått av mänsklig inblandning och inte kan utföras i avsaknad av informationsteknik.

2.  Punkt 1 ska i synnerhet omfatta följande:

a) Tillhandahållande av digitaliserade produkter i allmänhet, t.ex. programvara och ändringar och uppdateringar av programvara.

b) Tjänster som tillhandahåller eller stöder en kommersiell eller personlig närvaro på ett elektroniskt nät, t.ex. en webbplats eller en webbsida.

c) Tjänster som genereras automatiskt från en dator via Internet eller ett elektroniskt nät, när en mottagare matar in vissa specifika uppgifter.

d) Tilldelning mot ersättning av rättigheter att utbjuda varor eller tjänster till försäljning på en webbplats på Internet, vilken fungerar som en marknadsplats online, där de potentiella köparna lägger bud via ett automatiserat förfarande och där parterna får meddelande om försäljningen genom automatiskt genererad e-post från en dator.

e) Servicepaket för Internet (ISP) i vilka telekommunikationsdelen endast är en understödjande och underordnad del (dvs. paket som omfattar mer än bara Internetanslutning och innehåller andra inslag, såsom sidor med ett innehåll som tillhandahåller nyheter, meteorologisk information eller turistinformation, spelplatser, webbhotellverksamhet, tillträde till diskussioner online osv.).

f) De tjänster som förtecknas i bilaga I.

▼M2

3.  Punkt 1 ska inte omfatta följande:

a) Sändningstjänster.

▼B

b) Telekommunikationstjänster.

c) Varor för vilka beställningen och orderhanteringen sker på elektronisk väg.

d) Cd-rom, disketter och liknande fysiska medier.

e) Trycksaker såsom böcker, nyhetsbrev, tidningar eller tidskrifter.

f) Cd-skivor och ljudkassetter.

g) Videokassetter och dvd-skivor.

h) Spel på cd-rom.

i) Tjänster av fackmän, t.ex. jurister och ekonomiska konsulter, som ger kunderna råd via e-post.

j) Undervisning, när kursens innehåll förmedlas av en utbildare över Internet eller ett annat elektroniskt nät (dvs. via fjärrförbindelse).

k) Fysisk reparation offline av datorutrustning.

l) Datalagerhanteringstjänster offline.

m) Reklam, t.ex. i tidningar, på affischer och i tv.

n) Användarstöd per telefon.

o) Undervisning som enbart tillhandahålls via korrespondens, t.ex. brevkurser.

p) Konventionella auktioner som kräver direkt medverkan av människor, oavsett hur buden läggs.

▼M2 —————

▼M2

t) Biljetter till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande evenemang som bokas online.

u) Logi, hyrbilar, restaurangtjänster, persontransport eller liknande tjänster som bokas online.

▼B

Artikel 8

Om en beskattningsbar person endast monterar olika maskindelar som alla har försetts honom av hans kund, ska den transaktionen utgöra ett tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 24.1 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 9

Försäljningen av en option, i de fall en sådan försäljning är en transaktion inom tillämpningsområdet för artikel 135.1 f i direktiv 2006/112/EG, ska utgöra ett tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i artikel 24.1 i det direktivet. Ett sådant tillhandahållande av tjänster ska betraktas som skilt från de underliggande transaktioner som tjänsterna hänför sig till.

▼M2

Artikel 9a

1.  Vid tillämpningen av artikel 28 i direktiv 2006/112/EG ska en beskattningsbar person som deltar i tillhandahållande av elektroniska tjänster som tillhandahålls via ett telekommunikationsnät, ett gränssnitt eller en portal såsom en marknadsplats för applikationer, antas agera i eget namn men för leverantören av dessa tjänsters räkning, om inte den leverantören av den beskattningsbara personen uttryckligen anges som tillhandahållare och det kommer till uttryck i avtalsvillkoren mellan parterna.

För att leverantören av elektroniska tjänster ska kunna anses ha uttryckligen angetts som tillhandahållare av dessa tjänster av den beskattningsbara personen, ska följande villkor uppfyllas:

a) Den faktura som varje beskattningsbar person som deltar i tillhandahållandet av de elektroniska tjänsterna utfärdar eller gör tillgänglig måste innehålla uppgifter om dessa tjänster och tillhandahållaren av dessa.

b) Den räkning eller det kvitto som utfärdas till eller görs tillgänglig för köparen måste innehålla uppgifter om de elektroniska tjänsterna och tillhandahållaren av dessa.

Vid tillämpningen av denna punkt ska en beskattningsbar person som vad beträffar tillhandahållande av elektroniska tjänster godkänner debitering av köparen eller godkänner leverans av tjänsterna eller fastställer de allmänna villkoren för tillhandahållandet inte kunna uttryckligen ange en annan person som tillhandahållare av dessa tjänster.

2.  Punkt 1 ska också tillämpas om telefoni som tillhandahålls via internet, inklusive IP-telefoni (VoIP), tillhandahålls via ett telekommunikationsnät, ett gränssnitt eller en portal såsom en marknadsplats för applikationer enligt de villkor som anges i den punkten.

3.  Denna artikel ska inte gälla beskattningsbara personer som enbart tillhandahåller hantering av betalningar av elektroniska tjänster eller telefoni som tillhandahålls via internet, inklusive IP-telefoni (VoIP), och som inte deltar i tillhandahållandet av dessa elektroniska tjänster eller telefonitjänster.

▼B



KAPITEL V

PLATSEN FÖR BESKATTNINGSBARA TRANSAKTIONER



AVSNITT 1

Begrepp

Artikel 10

1.  Vid tillämpningen av artiklarna 44 och 45 i direktiv 2006/112/EG ska den plats där en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet vara den plats där företagets centrala administrativa funktioner utförs.

2.  Vid fastställandet av den plats som avses i punkt 1 ska hänsyn tas till platsen där väsentliga beslut om företagets centrala ledning fattas, platsen för företagets stadgeenliga säte samt platsen där ledningen sammanträder.

Om dessa kriterier inte gör det möjligt att med säkerhet fastställa sätet för ett företags ekonomiska verksamhet ska platsen där väsentliga beslut om företagets centrala ledning fattas ha företräde.

3.  Enbart en postadress kan inte anses vara den plats där en beskattningsbar person har sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Artikel 11

1.  Vid tillämpningen av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG ska med begreppet fast etableringsställe avses varje annat etableringsställe, än det säte för den ekonomiska verksamheten som avses i artikel 10 i denna förordning, som har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna ta emot och använda de tillhandahållna tjänsterna för sitt eget behov.

2.  Vid tillämpningen av följande artiklar ska med begreppet fast etableringsställe avses varje annat etableringsställe än det säte för den ekonomiska verksamheten som avses i artikel 10 i denna förordning som har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna tillhandahålla de tjänster som det tillhandahåller:

a) Artikel 45 i direktiv 2006/112/EG,

b) Från och med den 1 januari 2013, artikel 56.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG,

c) Till och med den 31 december 2014, artikel 58 i direktiv 2006/112/EG,

d) Artikel 192a i direktiv 2006/112/EG.

3.  Innehavet av ett registreringsnummer för mervärdesskatt ska inte i sig vara tillräckligt för att en beskattningsbar person ska anses ha ett fast etableringsställe.

Artikel 12

Med den plats där en fysisk person är bosatt, oavsett om denne är en beskattningsbar person eller inte, ska vid tillämpningen av direktiv 2006/112/EG avses den adress som anges i folkbokföringen eller i ett liknande register eller den adress som personen angett för relevant skattemyndighet, såvida det inte finns bevisning för att denna adress inte är korrekt.

Artikel 13

Med den plats där en fysisk person stadigvarande vistas, oavsett om denne är en beskattningsbar person eller inte, som anges i direktiv 2006/112/EG ska avses den plats där denna fysiska person vanligtvis vistas till följd av personliga eller yrkesmässiga förbindelser.

Om de yrkesmässiga förbindelserna finns i ett annat land än de personliga förbindelserna, eller när det inte finns några yrkesmässiga förbindelser, ska platsen för den stadigvarande vistelsen bestämmas av personliga förbindelser som visar en nära anknytning mellan den fysiska personen och den plats där han vistas.

▼M2

Artikel 13a

Den plats där en icke beskattningsbar juridisk person är etablerad, enligt artikel 56.2 första stycket och artiklarna 58 och 59 i direktiv 2006/112/EG, ska vara

a) den plats där dennes centrala administrativa funktioner utförs, eller

b) platsen för varje annat etableringsställe som har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna ta emot och använda de tillhandahållna tjänsterna för sitt eget behov.

Artikel 13b

Vid tillämpningen av direktiv 2006/112/EG ska med fast egendom avses följande:

a) Varje bestämd del av jorden, på eller under dess yta, som det är möjligt att äga eller besitta.

b) Varje byggnad eller konstruktion som har fästs vid eller i marken, ovan eller under havsnivån, och som varken kan monteras ned eller flyttas med lätthet.

c) Varje föremål som har installerats och ingår som en integrerad del av en byggnad eller konstruktion och utan vilken byggnaden eller konstruktionen är ofullständig, exempelvis dörrar, fönster, tak, trappor och hissar.

d) Varje föremål, utrustning eller maskin som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras.

▼B



AVSNITT 2

Platsen för leverans av varor

(Artiklarna 31–39 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 14

Om under ett kalenderår det tröskelvärde som tillämpas av en medlemsstat enligt artikel 34 i direktiv 2006/112/EG överskrids, ska artikel 33 i det direktivet inte medföra ändring av platsen för leveranser av andra varor än punktskattepliktiga varor, när det gäller de leveranser under samma kalenderår som gjordes innan det tröskelvärde som medlemsstaten tillämpar under innevarande kalenderår överskreds, förutsatt att samtliga av följande villkor uppfylls:

a) Leverantören har inte utnyttjat valmöjligheten enligt artikel 34.4 i det direktivet.

b) Värdet av hans leveranser av varor överskred inte tröskelvärdet under det föregående kalenderåret.

Artikel 33 i direktiv 2006/112/EG ska däremot medföra ändring av platsen för följande leveranser till den medlemsstat där försändelsen eller transporten avslutas:

a) Den leverans av varor som medför att det tröskelvärde som medlemsstaten tillämpar under innevarande kalenderår överskreds under det kalenderåret.

b) Alla efterföljande leveranser av varor i den medlemsstaten under samma kalenderår.

c) Leveranser av varor i den medlemsstaten under kalenderåret efter det kalenderår under vilket den händelse som avses i led a inträffade.

Artikel 15

Den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen som anges i artikel 37 i direktiv 2006/112/EG ska bestämmas av transportmedlets resa och inte av den resa som någon av passagerarna har genomfört.



AVSNITT 3

Platsen för gemenskapsinterna förvärv av varor

(Artiklarna 40, 41 och 42 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 16

Om ett gemenskapsinternt förvärv av varor i den mening som avses i artikel 20 i direktiv 2006/112/EG har ägt rum, ska den medlemsstat där försändelsen eller transporten av varorna avslutas utöva sin beskattningsrätt oavsett vilken mervärdesskattebehandling som tillämpats på transaktionen i den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten avgick.

En eventuell begäran från leverantören av varorna om justering av den mervärdesskatt som denne fakturerat och redovisat till den medlemsstat från vilken försändelsen eller transporten avgick ska behandlas av denna medlemsstat i enlighet med dess egna regler.



AVSNITT 4

Platsen för tillhandahållande av tjänster

(Artiklarna 43–59 i direktiv 2006/112/EG)



Underavsnitt 1

Köparens status

Artikel 17

1.  Om platsen för tillhandahållande av tjänster beror på huruvida köparen är en beskattningsbar eller icke beskattningsbar person, ska köparens status fastställas på grundval av artiklarna 9–13 och 43 i direktiv 2006/112/EG.

2.  En icke beskattningsbar juridisk person som är registrerad eller skyldig att vara registrerad till mervärdesskatt enligt artikel 214.1 b i direktiv 2006/112/EG på grund av att hans gemenskapsinterna förvärv av varor är föremål för mervärdesskatt eller att han har valt att låta dessa transaktioner bli föremål för mervärdesskatt, ska vara en beskattningsbar person i den mening som avses i artikel 43 i det direktivet.

Artikel 18

1.  Såvida han inte har uppgifter som motsäger det, får tillhandahållaren betrakta en i gemenskapen etablerad köpare som en beskattningsbar person:

a) om köparen har meddelat sitt individuella registreringsnummer för mervärdesskatt till honom, och tillhandahållaren i enlighet med artikel 31 i rådets förordning (EG) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri ( 1 ) införskaffar en bekräftelse av såväl detta registreringsnummer som tillhörande namn och adress,

b) om köparen ännu inte har erhållit något individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt, men meddelar tillhandahållaren att han har ansökt om det och tillhandahållaren införskaffar någon annan form av bevisning som visar att köparen är en beskattningsbar person eller en icke beskattningsbar juridisk person som är skyldig att registrera sig för mervärdesskatt och på en rimlig kontrollnivå med hjälp av normala kommersiella säkerhetsförfaranden, såsom sådana avseende identitets- eller betalningskontroll, bekräftar riktigheten av uppgifterna som lämnats av köparen.

2.  Såvida han inte har uppgifter som motsäger det, får tillhandahållaren betrakta en köpare som är etablerad i gemenskapen som en icke beskattningsbar person, om han kan visa att köparen inte har meddelat honom sitt individuella registreringsnummer för mervärdesskatt.

▼M2

Oavsett om det finns uppgifter som motsäger det, får dock tillhandahållaren av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster betrakta en köpare som är etablerad i gemenskapen som en icke beskattningsbar person, förutsatt att denne inte har meddelat tillhandahållaren sitt individuella registreringsnummer för mervärdesskatt.

▼B

3.  Såvida han inte har uppgifter som motsäger det, får tillhandahållaren betrakta en köpare som är etablerad utanför gemenskapen som en beskattningsbar person:

a) om han från köparen införskaffar ett intyg som utfärdats av köparens behöriga skattemyndigheter, såsom bekräftelse på att köparen bedriver ekonomisk verksamhet, för att möjliggöra för denne att få återbetalning av mervärdesskatt enligt rådets direktiv 86/560/EEG av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter - Regler om återbetalning av mervärdeskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium ( 2 ),

b) för det fall köparen inte innehar detta intyg, om tillhandahållaren har det registreringsnummer för mervärdesskatt eller ett liknande nummer som tilldelats köparen av etableringsstaten och som används för att identifiera företag eller någon annan form av bevisning som visar att köparen är en beskattningsbar person, och om tillhandahållaren på en rimlig kontrollnivå med hjälp av normala kommersiella säkerhetsförfaranden, såsom sådana avseende identitets- eller betalningskontroll, bekräftar riktigheten av uppgifterna som lämnats av köparen.



Underavsnitt 2

I vilken egenskap köparen agerar

Artikel 19

Vid tillämpningen av reglerna om platsen för tillhandahållande av tjänster i artiklarna 44 och 45 i direktiv 2006/112/EG ska en beskattningsbar person, eller en icke beskattningsbar juridisk person som anses vara en beskattningsbar person, som mottar tjänster uteslutande för privat bruk, inbegripet hans personals privata bruk, anses som en icke beskattningsbar person.

Såvida han inte har uppgifter som motsäger det, såsom uppgifter om de tillhandahållna tjänsternas art, får tillhandahållaren anse att tjänsterna är avsedda för köparens rörelse, om köparen har meddelat sitt individuella registreringsnummer för mervärdesskatt för den transaktionen.

Om en och samma tjänst är avsedd för både privata bruk, inbegripet köparens personals privata bruk, och för hans rörelse, ska tillhandahållandet av denna tjänst uteslutande omfattas av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG, förutsatt att det inte förekommer något missbruk.



Underavsnitt 3

Köparens placering

Artikel 20

Om tjänster som tillhandahålls en beskattningsbar person, eller en icke beskattningsbar juridisk person som anses vara en beskattningsbar person, omfattas av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG och om den beskattningsbara personen endast är etablerad i ett land eller, i avsaknad av ett säte för den ekonomiska verksamheten eller ett fast etableringsställe, han är bosatt och stadigvarande vistas endast i ett land, ska tillhandahållandet av tjänsterna beskattas i det landet.

Tillhandahållaren ska fastställa den platsen på grundval av uppgifter från köparen samt bekräfta dessa uppgifter med hjälp av normala kommersiella säkerhetsförfaranden, såsom sådana avseende identitets- eller betalningskontroll.

Uppgifterna kan innefatta det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats köparen av den medlemsstat där han är etablerad.

Artikel 21

Om ett tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person, eller till en icke beskattningsbar juridisk person som anses vara en beskattningsbar person, omfattas av tillämpningsområdet för artikel 44 i direktiv 2006/112/EG och den beskattningsbara personen är etablerad i mer än ett land, ska tillhandahållandet beskattas i det land där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Om tjänsterna emellertid tillhandahålls ett fast etableringsställe som tillhör den beskattningsbara personen och är beläget på en annan plats än den där denne har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet, ska detta tillhandahållande beskattas på platsen för det fasta etableringsställe som mottar tjänsten och använder den för sitt eget behov.

Om den beskattningsbara personen inte har något säte för sin ekonomiska verksamhet eller något fast etableringsställe, ska tillhandahållandet beskattas på den ort där denne är bosatt eller stadigvarande vistas.

Artikel 22

1.  För att bestämma köparens fasta etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahållits, ska tillhandahållaren undersöka den tillhandahållna tjänstens art och användning.

Om den tillhandahållna tjänstens art och användning inte gör det möjligt för honom att identifiera det fasta etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahållits, ska tillhandahållaren, vid identifierandet av det fasta etableringsstället, lägga särskilt vikt vid om kontraktet, orderblanketten och det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats av köparens medlemsstat och som meddelats honom av köparen, identifierar det fasta etableringsstället som köpare av tjänsten och om det fasta etableringsstället är den enhet som betalar för tjänsten.

Om köparens fasta etableringsställe till vilket tjänsten tillhandahållits inte kan identifieras i enlighet med första och andra styckena i denna punkt eller om tjänster som omfattas av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG tillhandahålls en beskattningsbar person enligt ett avtal som omfattar en eller flera tjänster som används på ett oidentifierbart och okvantifierbart sätt, får tillhandahållaren rättmätigt anse att tjänsterna har tillhandahållits på den plats där köparen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

2.  Tillämpningen av denna artikel ska inte påverka köparens skyldigheter.

Artikel 23

1.  Från och med den 1 januari 2013, om ett tillhandahållande av tjänster i enlighet med artikel 56.2 första stycket i direktiv 2006/112/EG ska beskattas på den plats där köparen är etablerad eller, i avsaknad av ett etableringsställe, där han är bosatt eller stadigvarande vistas, ska tillhandahållaren fastställa den platsen på grundval av faktauppgifter från köparen samt bekräfta uppgifterna med hjälp av normala kommersiella säkerhetsförfaranden såsom sådana avseende identitets- eller betalningskontroll.

2.  Om ett tillhandahållande av tjänster i enlighet med artiklarna 58 och 59 i direktiv 2006/112/EG ska beskattas på den plats där köparen är etablerad eller, i avsaknad av ett etableringsställe, där han är bosatt eller stadigvarande vistas, ska tillhandahållaren fastställa den platsen på grundval av faktauppgifter från köparen samt bekräfta uppgifterna med hjälp av normala kommersiella säkerhetsförfaranden, såsom sådana avseende identitets- eller betalningskontroll.

▼M2

Artikel 24

Om tjänster som omfattas av artikel 56.2 första stycket eller artiklarna 58 och 59 i direktiv 2006/112/EG tillhandahålls en icke beskattningsbar person som är etablerad i mer än ett land eller som är bosatt i ett land och stadigvarande vistas i ett annat, ska företräde ges

a) i fråga om en icke beskattningsbar juridisk person, åt den plats som avses i artikel 13a a i denna förordning, om det inte finns bevis för att tjänsten används vid det etableringsställe som avses i artikel 13a b,

b) i fråga om en fysisk person, åt den plats där personen stadigvarande vistas, om det inte finns bevis för att tjänsten används på en plats där personen är bosatt.

▼M2



Underavsnitt 3a

Presumtioner för köparens plats

Artikel 24a

1.  Vid tillämpningen av artiklarna 44, 58 och 59a i direktiv 2006/112/EG ska det om en tillhandahållare av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster tillhandahåller dessa tjänster på en plats som exempelvis en telefonhytt, en telefonkiosk, en surfpunkt, ett internetkafé, en restaurang eller en hotellobby, där det krävs att mottagaren av tjänsten är fysiskt närvarande på den platsen för att tjänsten ska kunna tillhandahållas av den tillhandahållaren, presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas på platsen och att den tjänsten faktiskt används och utnyttjas där.

2.  Om den plats som avses i punkt 1 i denna artikel är ombord på ett fartyg, luftfartyg eller tåg, där en persontransport genomförs i gemenskapen enligt artiklarna 37 och 57 i direktiv 2006/112/EG, ska platsen anses vara belägen i persontransportens avgångsland.

Artikel 24b

Vid tillämpningen av artikel 58 i direktiv 2006/112/EG ska det om telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster tillhandahålls en icke beskattningsbar person

a) via dennes fasta marklinje presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas på den plats där den fasta marklinjen är installerad,

b) via mobila nät, presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas i det land som identifieras genom det mobila landsnumret för det SIM-kort som används när tjänsterna tas emot,

c) för vilka det är nödvändigt att använda en dekoder eller en liknande anordning eller ett programkort och där det inte används någon fast marklinje, presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas på den plats där dekodern eller den liknande anordningen finns eller, om den platsen inte är känd, den plats dit programkortet skickas för att användas där,

d) under andra omständigheter än de som avses i artikel 24a och i leden a, b och c i denna artikel, presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas på den plats som identifieras som sådan av den tillhandahållare som använder två, icke motstridiga bevishandlingar enligt artikel 24f i denna förordning.

Artikel 24c

Vid tillämpningen av artikel 56.2 i direktiv 2006/112/EG ska det, om transportmedel hyrs ut till en icke beskattningsbar person, med undantag för korttidsuthyrning, presumeras att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas på den plats som identifieras som sådan av den tillhandahållare som använder två icke motstridiga bevishandlingar enligt artikel 24e i denna förordning.



Underavsnitt 3b

Motbevisning av presumtioner

Artikel 24d

1.  Om en tillhandahållare tillhandahåller en tjänst förtecknad i artikel 58 i direktiv 2006/112/EG kan denne motbevisa en presumtion som avses i artikel 24a eller i leden a, b eller c i artikel 24b i denna förordning med hjälp av tre icke motstridiga bevishandlingar som visar att köparen är etablerad, är bosatt eller stadigvarande vistas någon annanstans.

2.  En skatteförvaltning får motbevisa presumtioner som görs enligt artikel 24a, 24b eller 24c, i denna förordning om det finns tecken på missbruk eller oegentligheter från tillhandahållarens sida.



Underavsnitt 3c

Bevisning för att identifiera köparens plats och motbevisning av presumtioner

Artikel 24e

Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 56.2 i direktiv 2006/112/EG och fullgörande av kraven enligt artikel 24c i denna förordning, ska särskilt följande uppgifter tjäna som bevisning:

a) Köparens faktureringsadress.

b) Bankuppgifter, exempelvis platsen för det bankkonto som används för betalning eller den faktureringsadress för köparen som banken har.

c) Registreringsuppgifter för det transportmedel som kunden hyr, om registrering av transportmedlet krävs på den plats där det används, samt andra liknande uppgifter.

d) Andra kommersiellt relevanta uppgifter.

Artikel 24f

Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 58 i direktiv 2006/112/EG och fullgörande av kraven enligt led d i artikel 24b eller artikel 24d.1 i denna förordning, ska särskilt följande uppgifter tjäna som bevisning:

a) Köparens faktureringsadress.

b) IP-adressen för den anordning som köparen använder eller valfri metod för geolokalisering.

c) Bankuppgifter, exempelvis platsen för det bankkonto som används för betalning eller den faktureringsadress för köparen som banken har.

d) Mobilt landsnummer (MCC) för den internationella identitet för mobilabonnent (IMSI) som lagras på det SIM-kort köparen använder.

e) Platsen för köparens fasta marklinje via vilken tjänsten tillhandahålls denne.

f) Andra kommersiellt relevanta uppgifter.

▼B



Underavsnitt 4

Gemensamma bestämmelser om fastställande av köparens status, i vilken egenskap denne agerar och dennes placering

Artikel 25

Vid tillämpningen av bestämmelserna om platsen för tillhandahållande av tjänster ska enbart omständigheter som råder vid tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen beaktas. Eventuella senare ändringar av den mottagna tjänstens användning ska inte påverka fastställandet av platsen för tillhandahållandet, förutsatt att det inte förekommer något missbruk.



Underavsnitt 5

Tillhandahållande av tjänster som omfattas av de allmänna reglerna

Artikel 26

En transaktion varigenom ett organ tilldelar beskattningsbara personer tv-sändningsrättigheter för fotbollsmatcher, ska omfattas av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 27

Tillhandahållandet av tjänster i form av ansökan om eller mottagande av återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med rådets direktiv 2008/9/EG av den 12 februari 2008 om fastställande av närmare regler för återbetalning enligt direktiv 2006/112/EG av mervärdesskatt till beskattningsbara personer som inte är etablerade i den återbetalande medlemsstaten men i en annan medlemsstat ( 3 ) ska omfattas av artikel 44 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 28

Tillhandahållandet av tjänster inom ramen för ombesörjandet av en begravning ska, om begravningen utgör en enda tjänst, omfattas av artiklarna 44 och 45 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 29

Tillhandahållandet av tjänster i form av textöversättning ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 41 i denna förordning, omfattas av artiklarna 44 och 45 i direktiv 2006/112/EG.



Underavsnitt 6

Förmedlares tillhandahållande av tjänster

Artikel 30

Tillhandahållanden av tjänster av förmedlare som anges i artikel 46 i direktiv 2006/112/EG ska omfatta både tillhandahållanden av tjänster av förmedlare som agerar i mottagaren av den förmedlade tjänstens namn och för dennes räkning och tillhandahållanden av tjänster av förmedlare som agerar i tillhandahållaren av den förmedlade tjänstens namn och för dennes räkning.

Artikel 31

Tjänster som tillhandahålls av förmedlare som agerar i annans namn och för annans räkning och som består i att förmedla tillhandahållande av logi i hotellsektorn eller i sektorer som har en liknande funktion ska omfattas av:

a) Artikel 44 i direktiv 2006/112/EG om de tillhandahålls en beskattningsbar person som agerar i denna egenskap eller en icke beskattningsbar juridisk person som anses vara en beskattningsbar person,

b) Artikel 46 i det direktivet om de tillhandahålls en icke beskattningsbar person.

▼M2



Underavsnitt 6a

Tillhandahållande av tjänster med anknytning till fast egendom

Artikel 31a

1.  Tjänster med anknytning till fast egendom enligt artikel 47 i direktiv 2006/112/EG ska endast omfatta de tjänster som har en tillräckligt direkt anknytning till egendomen. Tjänster ska anses ha en tillräckligt direkt anknytning till fast egendom i följande fall:

a) Om de härleds från en fast egendom och egendomen utgör en väsentlig beståndsdel för tjänsten samt är central och absolut nödvändig för den tjänst som tillhandahålls.

b) Om de tillhandahålls för eller riktas mot en fast egendom och syftar till att åstadkomma en rättslig eller fysisk ändring av den egendomen.

2.  Punkt 1 ska särskilt omfatta följande tjänster:

a) Utarbetande av planritningar för en byggnad eller delar av en byggnad som avser ett bestämt markstycke, oavsett om byggnaden uppförs eller inte.

b) Tillhandahållande av övervakning på plats eller säkerhetstjänster.

c) Uppförande av en byggnad på mark samt byggnads- och rivningsarbete som utförs på en byggnad eller delar av en byggnad.

d) Uppförande av bestående konstruktioner på mark samt byggnads- och rivningsarbete som utförs på bestående konstruktioner, exempelvis rörledningssystem för gas, vatten, avlopp och liknande.

e) Arbete på mark, inbegripet jordbrukstjänster såsom jordbearbetning, sådd, bevattning och gödsling.

f) Besiktning och bedömning av en fast egendoms risk och skick.

g) Värdering av fast egendom, inbegripet fall där sådana tjänster krävs för försäkringsändamål, för att fastställa en egendoms värde som säkerhet för ett lån eller för att bedöma risker och skador vid tvister.

h) Utarrendering eller uthyrning av annan fast egendom än sådan som omfattas av punkt 3 c, inbegripet lagring av varor för vilka en specifik del av egendomen har anvisats för kundens exklusiva nyttjande.

i) Tillhandahållande av logi inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, såsom semesterbyar eller områden som iordningställts för användning som campingplatser, inbegripet rätten till logi på en viss plats till följd av en omvandling av nyttjanderätter till tidsdelat boende och liknande.

j) Fastställande eller överföring av andra rättigheter än de som omfattas av leden h och i att använda en hel eller delar av en fast egendom, inbegripet tillstånd att använda delar av en egendom, såsom beviljande av fiske- och jakträtter eller tillträde till lounger på flygplatser, eller att använda en infrastruktur för vilken avgifter tas ut, såsom en bro eller tunnel.

k) Underhåll, renovering och reparation av en byggnad eller delar av en byggnad, inbegripet arbete såsom städning, plattläggning, tapetsering och parkettläggning.

l) Underhåll, renovering och reparation av bestående konstruktioner, exempelvis rörledningssystem för gas, vatten, avlopp och liknande.

m) Installation eller montering av maskiner eller utrustning som efter installation eller montering anses som fast egendom.

n) Underhåll och reparation, inspektion och övervakning av maskiner eller utrustning, om dessa maskiner eller denna utrustning anses som fast egendom.

o) Fastighetsförvaltning bestående av drift av kommersiella fastigheter, industrifastigheter eller bostadsfastigheter som utförs av egendomens ägare eller för dennes räkning och som inte är portföljförvaltning av investeringar i fastigheter enligt punkt 3 g.

p) Förmedling vid försäljning, utarrendering eller uthyrning av fast egendom samt vid fastställande eller överföring av vissa rättigheter i fast egendom eller vissa sakrätter som gäller fast egendom (oavsett om de behandlas som materiella tillgångar), utom sådan förmedling som omfattas av punkt 3 d.

q) Juridiska tjänster som avser överföring av äganderätten till fast egendom, vid fastställande eller överföring av vissa rättigheter i fast egendom eller vissa sakrätter till fast egendom (oavsett om de behandlas som materiella tillgångar), såsom notariattjänster, eller vid upprättande av ett avtal om försäljning eller köp av fast egendom, även om den underliggande transaktion som ska leda till en rättslig förändring av egendomen inte slutförs.

3.  Punkt 1 ska inte omfatta följande tjänster:

a) Utarbetande av planritningar för en byggnad eller delar av en byggnad som inte avser ett bestämt markstycke.

b) Lagring av varor i en fast egendom, om ingen specifik del av egendomen har anvisats för kundens exklusiva utnyttjande.

c) Tillhandahållande av annonsering, även om det inbegriper användning av fast egendom.

d) Förmedling av tillhandahållande av logi inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, såsom semesterbyar eller områden som iordningställts för användning som campingplatser, om förmedlaren agerar i en annan persons namn och för dennes räkning.

e) Tillhandahållande av en monterplats vid en mässa eller utställning tillsammans med andra tillhörande tjänster för att utställaren ska kunna visa upp föremål, såsom utformning av montern, transport och lagring av föremålen, tillhandahållande av maskiner, kabelläggning, försäkring och annonsering.

f) Installation eller montering, underhåll och reparation, inspektion eller övervakning av maskiner eller utrustning som inte är eller blir en del av den fasta egendomen.

g) Portföljförvaltning av investeringar i fastigheter.

h) Andra juridiska tjänster än de som avses i punkt 2 q, med anknytning till avtal, inbegripet rådgivning om villkoren i ett avtal om överföring av fast egendom, eller för verkställighet av ett sådant avtal eller för att bevisa att ett sådant avtal finns, om tjänsterna inte specifikt avser en överföring av äganderätten till fast egendom.

Artikel 31b

Om utrustning ställs till en kunds förfogande för att arbete ska utföras på fast egendom, ska transaktionen endast betraktas som tillhandahållande av tjänster med anknytning till fast egendom, om tillhandahållaren tar på sig ansvaret för arbetets utförande.

En tillhandahållare som tillhandahåller kunden utrustning samt tillräcklig personal för dess hantering för att arbete ska utföras ska presumeras ha tagit på sig ansvaret för arbetets utförande. Presumtionen att tillhandahållaren bär ansvaret för arbetets utförande kan motbevisas med genom relevanta sakförhållanden eller rättsliga skäl.

Artikel 31c

Vid fastställandet av platsen för tillhandahållande av telekommunikationstjänster, sändningstjänster eller elektroniska tjänster av en beskattningsbar person som agerar i eget namn tillsammans med tillhandahållande av logi inom hotellbranschen eller branscher med liknande funktion, såsom semesterbyar eller områden som iordningställts för användning som campingplatser, ska dessa tjänster anses tillhandahållas på dessa platser.

▼B



Underavsnitt 7

Tillhandahållande av tjänster som har samband med kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande verksamheter och evenemang

Artikel 32

1.  Tjänster avseende tillträde till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga eller liknande evenemang av det slag som avses i artikel 53 i direktiv 2006/112/EG ska omfatta tillhandahållande av tjänster vars huvudsakliga egenskap består i att ge rätt till tillträde till ett evenemang i utbyte mot en biljett eller betalning, inklusive betalning i form av ett abonnemang, en säsongsbiljett eller en periodisk avgift.

2.  Punkt 1 ska tillämpas särskilt med avseende på följande:

a) Tillträdesrätten till föreställningar, teaterföreställningar, cirkusföreställningar, mässor, nöjesparker, konserter, utställningar samt andra liknande kulturella evenemang.

b) Tillträdesrätten till idrottsevenemang såsom matcher eller tävlingar.

c) Tillträdesrätten till evenemang av pedagogiskt eller vetenskapligt slag såsom konferenser och seminarier.

3.  Punkt 1 omfattar inte nyttjandet av anläggningar såsom gymnastiksalar och liknande mot betalning av en avgift.

Artikel 33

De underordnade tjänster som avses i artikel 53 i direktiv 2006/112/EG ska inkludera tjänster som direkt sammanhänger med tillträde till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga eller liknande evenemang och som tillhandahålls var för sig mot ersättning till en person som närvarar vid ett evenemang.

Sådana underordnade tjänster ska särskilt inkludera användning av garderob eller sanitära anläggningar men ska inte inkludera rena förmedlingstjänster hänförliga till biljettförsäljning.

▼M2

Artikel 33a

Ett tillhandahållande av inträdesbiljetter till kulturella, konstnärliga, idrottsliga, vetenskapliga, pedagogiska, underhållningsmässiga och liknande evenemang av en förmedlare som agerar i eget namn men för organisatörens räkning eller av en annan beskattningsbar person än organisatören som agerar för egen räkning ska omfattas av artiklarna 53 och 54.1 i direktiv 2006/112/EG.

▼B



Underavsnitt 8

Tillhandahållande av tjänster med anknytning till transport samt värderingar av och arbete på lös egendom

Artikel 34

Med undantag för de fall då de varor som monteras blir del i fast egendom, ska platsen för tillhandahållande av tjänster till en icke beskattningsbar person som endast består i att en beskattningsbar person monterar olika maskindelar, varav samtliga har försetts honom av köparen, fastställas i enlighet med artikel 54 i direktiv 2006/112/EG.



Underavsnitt 9

Tillhandahållande av restaurang- och cateringtjänster ombord på transportmedel

Artikel 35

Den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen som anges i artikel 57 i direktiv 2006/112/EG ska bestämmas av transportmedlets resa och inte av den resa som genomförs av respektive passagerare.

Artikel 36

Om restaurang- och cateringtjänster tillhandahålls under den del av en persontransport som genomförs i gemenskapen, ska tillhandahållandet omfattas av artikel 57 i direktiv 2006/112/EG.

Om restaurang- och cateringtjänster tillhandahålls utanför en sådan del men inom en medlemsstats eller ett tredjelands territorium eller ett tredje territorium, ska tillhandahållandet omfattas av artikel 55 i det direktivet.

Artikel 37

Platsen för tillhandahållandet av en restaurang- eller cateringtjänst i gemenskapen som utförs delvis under en del av en persontransport som genomförs i gemenskapen, och delvis utanför en sådan del men på en medlemsstats territorium, ska i sin helhet fastställas i enlighet med de regler för fastställande av platsen för tillhandahållandet som är tillämpliga vid början av tillhandahållandet av restaurang- eller cateringtjänsten.



Underavsnitt 10

Uthyrning av transportmedel

Artikel 38

1.  Begreppet transportmedel som anges i artikel 56 och artikel 59 första stycket g i direktiv 2006/112/EG ska innefatta fordon, motordrivna eller inte, och andra utrustningar och anordningar utformade för att transportera personer eller föremål från en plats till en annan, vilka kan bogseras, dras eller skjutas på av fordon och som normalt är utformade och faktiskt kapabla att användas för att transportera.

2.  De transportmedel som avses i punkt 1 ska omfatta särskilt följande fordon:

a) Landfordon, t.ex. bilar, motorcyklar, cyklar, trehjuliga fordon och husvagnar.

b) Släpfordon och påhängsvagnar.

c) Järnvägsvagnar.

d) Fartyg.

e) Luftfartyg.

f) Fordon som är särskilt utformade för att transportera sjuka eller skadade personer.

g) Jordbrukstraktorer och andra jordbruksfordon.

h) Mekaniskt eller elektroniskt framdrivna invalidfordon.

3.  Fordon som har gjorts permanent orörliga och containrar ska inte anses vara transportmedel som anges i punkt 1.

Artikel 39

1.  Vid tillämpningen av artikel 56 i direktiv 2006/112/EG ska längden på en sammanhängande period för innehav eller en användning av ett transportmedel som är föremål för uthyrning bestämmas på grundval av avtalet mellan de involverade parterna.

Avtalet ska fungera som en presumtion vilken dock kan brytas med hjälp av sakförhållanden eller rättsliga skäl för att fastställa den faktiska längden på den sammanhängande perioden för innehavet eller användningen.

Det förhållandet att den avtalade perioden för korttidsuthyrning, i den mening som avses i artikel 56 i direktiv 2006/112/EG, överskrids till följd av force majeure ska inte inverka på fastställandet av längden på den sammanhängande perioden för innehavet eller användningen av transportmedlet.

2.  Om uthyrningen av ett och samma transportmedel omfattas av flera på varandra följande avtal mellan samma avtalsparter, ska periodlängden vara längden på den sammanhängande perioden för innehavet eller användningen av transportmedlet som anges i avtalen sammantagna.

Vid tillämpningen av första stycket ska ett avtal och förlängningar av detta utgöra på varandra följande avtal.

Den avtalade perioden för korttidsuthyrning enligt det eller de avtal som föregår ett avtal som betraktas som långtidsuthyrning ska dock inte ifrågasättas, förutsatt att det inte förekommer något missbruk.

3.  Såvida det inte förekommer något missbruk ska på varandra följande avtal mellan samma parter, men avseende olika transportmedel, inte betraktas som på varandra följande avtal vid tillämpningen av punkt 2.

Artikel 40

Den plats där transportmedlet faktiskt ställs till kundens förfogande som anges i artikel 56.1 i direktiv 2006/112/EG ska vara den plats där köparen eller tredje part som agerar på dennes vägnar tar det i fysisk besittning.



Underavsnitt 11

Tillhandahållande av tjänster till icke beskattningsbara personer utanför gemenskapen

Artikel 41

Tillhandahållandet av tjänster i form av textöversättning till en icke beskattningsbar person som är etablerad utanför gemenskapen ska omfattas av artikel 59 första stycket c i direktiv 2006/112/EG.



KAPITEL VI

BESKATTNINGSUNDERLAG

(AVDELNING VII I DIREKTIV 2006/112/EG)

Artikel 42

Om en leverantör av varor eller en tillhandahållare av tjänster, som villkor för att godta betalning med kredit- eller betalkort, kräver att köparen ska betala ett belopp till honom själv eller till ett annat företag och det totala pris som ska betalas av köparen inte påverkas av hur betalningen görs, ska detta belopp också ingå i beskattningsunderlaget för leveransen av varorna eller tillhandahållandet av tjänsterna i enlighet med artiklarna 73–80 i direktiv 2006/112/EG.



KAPITEL VII

SKATTESATSER

Artikel 43

Begreppet tillhandahållande av semesterlogi som anges i led 12 i bilaga III till direktiv 2006/112/EG ska innefatta tält, husvagnar eller husbilar som installerats på campingplatser och används som logi.



KAPITEL VIII

UNDANTAG FRÅN SKATTEPLIKT



AVSNITT 1

Undantag för vissa verksamheter av hänsyn till allmänintresset

(Artiklarna 132, 133 och 134 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 44

Tjänster i form av yrkesutbildning och fortbildning som tillhandahålls i enlighet med artikel 132.1 i i direktiv 2006/112/EG ska inbegripa utbildning med direkt anknytning till en näring eller ett yrke och sådan utbildning som syftar till förvärv av kunskaper för yrkesändamål eller att hålla sådana kunskaper aktuella. Yrkesutbildningens eller fortbildningens längd ska sakna betydelse i detta sammanhang.



AVSNITT 2

Undantag för andra verksamheter

(Artiklarna 135, 136 och 137 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 45

Det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 135.1 e i direktiv 2006/112/EG ska inte vara tillämpligt på platinum nobles.



AVSNITT 3

Undantag för import

(Artiklarna 143, 144 och 145 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 46

Det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 144 i direktiv 2006/112/EG ska vara tillämpligt på transporttjänster i samband med import av lös egendom vid ändring av vistelseort.



AVSNITT 4

Undantag för export

(Artiklarna 146 och 147 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 47

Begreppet transportmedel för privat bruk som anges i artikel 146.1 b i direktiv 2006/112/EG ska inbegripa transportmedel som används för icke-kommersiella syften av andra personer än fysiska personer, såsom offentligrättsliga organ i den mening som avses i artikel 13 i det direktivet samt sammanslutningar.

Artikel 48

När det, som ett villkor för undantaget från skatteplikt vid leverans av varor som medförs i resandes personliga bagage, ska fastställas om det tröskelvärde som fastställts av en medlemsstat i enlighet med artikel 147.1 första stycket c i direktiv 2006/112/EG har överskridits, ska beräkningen göras på grundval av fakturabeloppet. Det sammanlagda värdet av flera varor får bara användas om alla varorna omfattas av en och samma faktura som utfärdas av en och samma beskattningsbara person, som levererar varorna till en och samma köpare.



AVSNITT 5

Undantag för vissa med export likställda transaktioner

(Artiklarna 151 och 152 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 49

Det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 151 i direktiv 2006/112/EG ska också vara tillämpligt på elektroniska tjänster om dessa tillhandahålls av en beskattningsbar person som omfattas av den särskilda ordningen för tjänster som tillhandahålls på elektronisk väg som föreskrivs i artiklarna 357–369 i det direktivet.

Artikel 50

1.  För att en organisation ska kunna erkännas som en internationell organisation vid tillämpningen av artikel 143.1 g och artikel 151.1 första stycket b i direktiv 2006/112/EG, ska en organisation som ska inrättas som ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), som anges i rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) ( 4 ), uppfylla samtliga följande villkor:

a) Den ska vara en separat juridisk person och ha full rättskapacitet.

b) Den ska inrättas enligt och omfattas av unionslagstiftningen.

c) Dess medlemmar ska inbegripa medlemsstater och i tillämpliga fall tredjeländer och mellanstatliga organisationer, men exkludera privata organ eller organisationer.

d) Den ska ha specifika och legitima mål som eftersträvas samfällt och i huvudsak är av icke-ekonomisk karaktär.

2.  Det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 143.1 g och artikel 151.1 första stycket b i direktiv 2006/112/EG ska vara tillämpligt på ett Eric-konsortium som anges i punkt 1, om det erkänns som en internationell organisation av värdmedlemsstaten.

Gränserna och villkoren för ett sådant undantag ska fastställas genom ett avtal mellan konsortiets medlemmar i enlighet med artikel 5.1 d i förordning (EG) nr 723/2009. Om varor inte försänds eller transporteras ut ur den medlemsstat där leveransen äger rum och när det gäller tillhandahållande av tjänster, får undantaget beviljas i form av återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med artikel 151.2 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 51

1.  Om mottagaren av en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster är etablerad inom gemenskapen men inte i den medlemsstat där leveransen eller tillhandahållandet äger rum ska intyget om undantag från mervärdesskatte- och/eller punktskatteplikt som fastställs i bilaga II till denna förordning, med förbehåll för de förklarande anmärkningarna i bilagan till intyget, tjäna som en bekräftelse på att transaktionen är berättigad till ett sådant undantag enligt artikel 151 i direktiv 2006/112/EG.

Vad gäller användningen av detta intyg får medlemsstaten där mottagaren av varorna eller tjänsterna är etablerad bestämma om antingen ett gemensamt intyg om undantag från mervärdesskatte- och punktskatteplikt eller två separata intyg ska användas.

2.  Det intyg som anges i punkt 1 ska stämplas av de behöriga myndigheterna i värdmedlemsstaten. Om varorna eller tjänsterna är avsedda för officiellt bruk får emellertid medlemsstaterna, på villkor som de fastställer, ge mottagaren dispens från kravet på att få intyget stämplat. Denna dispens får dras tillbaka i händelse av missbruk.

Medlemsstaterna ska informera kommissionen om vilken kontaktpunkt som har utsetts för att ange de myndigheter som ansvarar för att stämpla intyget och i vilken omfattning de ger dispens från kravet på att intyget ska stämplas. Kommissionen ska informera övriga medlemsstater om de uppgifter som har mottagits från medlemsstaterna.

3.  Om direkt undantag från skatteplikt tillämpas i den medlemsstat där leveransen eller tillhandahållandet äger rum ska leverantören eller tillhandahållaren införskaffa det intyg som avses i punkt 1 från mottagaren av varorna eller tjänsterna och behålla intyget som en del av sina räkenskaper. Om undantaget beviljas i form av en återbetalning av mervärdesskatt enligt artikel 151.2 i direktiv 2006/112/EG, ska intyget bifogas den ansökan om återbetalning som lämnas till den berörda medlemsstaten.



KAPITEL IX

AVDRAG

(AVDELNING X I DIREKTIV 2006/112/EG)

Artikel 52

Om importmedlemsstaten har infört ett elektroniskt system för fullgörande av tullformaliteterna, ska begreppet importdokument i artikel 178 e i direktiv 2006/112/EG omfatta elektroniska versioner av sådana dokument, förutsatt att systemet gör det möjligt att kontrollera hur avdragsrätten utövats.



KAPITEL X

SKYLDIGHETER FÖR BESKATTNINGSBARA PERSONER OCH FÖR VISSA ICKE BESKATTNINGSBARA PERSONER

(AVDELNING XI I DIREKTIV 2006/112/EG)



AVSNITT 1

Personer som är betalningsskyldiga för mervärdesskatt

(Artiklarna 192a –205 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 53

1.  Vid tillämpningen av artikel 192a i direktiv 2006/112/EG ska ett fast etableringsställe som tillhör en beskattningsbar person beaktas endast om det har en tillräcklig grad av varaktighet och en lämplig struktur avseende personella och tekniska resurser för att kunna utföra den leverans av varor eller det tillhandahållande av tjänster som det medverkar i.

2.  Om en beskattningsbar person har ett fast etableringsställe inom territoriet för den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas ska detta etableringsställe inte anses medverka i leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster i den mening som avses i artikel 192a b i direktiv 2006/112/EG, om inte etableringsställets tekniska och personella resurser används av honom för transaktionerna som ingår i fullgörandet av den beskattningsbara leveransen eller tillhandahållandet av dessa varor eller tjänster som utförs inom den medlemsstaten, före eller under fullgörandet.

Om det fasta etableringsställets resurser enbart används för administrativa stöduppgifter, t.ex. bokföring, fakturering och indrivning av fordringar, ska de inte anses användas för fullgörandet av leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster.

Om emellertid en faktura utfärdas med angivande av det registreringsnummer för mervärdesskatt som tilldelats av medlemsstaten där det fasta etableringsstället är beläget, ska detta fasta etableringsställe anses ha medverkat i leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster i den medlemsstaten, såvida motsatsen inte bevisas.

Artikel 54

Om en beskattningsbar person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet inom territoriet för den medlemsstat där mervärdesskatten ska betalas, ska artikel 192a i direktiv 2006/112/EG inte vara tillämplig, oavsett om sätet medverkar i leveransen av varor eller tillhandahållandet av tjänster som han gör inom den medlemsstaten eller inte.



AVSNITT 2

Diverse bestämmelser

(Artiklarna 272 och 273 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 55

För de transaktioner som anges i artikel 262 i direktiv 2006/112/EG är beskattningsbara personer som har tilldelats ett individuellt registreringsnummer för mervärdesskatt i enlighet med artikel 214 i det direktivet och icke beskattningsbara juridiska personer som registrerats till mervärdesskatt skyldiga att, när de agerar i denna egenskap, omedelbart meddela sina registreringsnummer för mervärdesskatt till den som levererar varor eller tillhandahåller tjänster till dem.

De beskattningsbara personer som avses i artikel 3.1 b i direktiv 2006/112/EG, vilka har rätt att inte beskattas för sina gemenskapsinterna förvärv av varor i enlighet med artikel 4 första stycket i denna förordning, är inte skyldiga att meddela sina individuella registreringsnummer för mervärdesskatt till den som levererar varor till dem om de tilldelats registreringsnumren i enlighet med artikel 214.1 d eller e i det direktivet.



KAPITEL XI

SÄRSKILDA ORDNINGAR



AVSNITT 1

Särskild ordning för investeringsguld

(Artiklarna 344–356 i direktiv 2006/112/EG)

Artikel 56

I artikel 344.1.1 i direktiv 2006/112/EG ska uttrycket en av guldmarknaderna godtagen vikt åtminstone omfatta de omsatta enheter och vikter som anges i bilaga III till denna förordning.

Artikel 57

Vid upprättandet av den förteckning över guldmynt som avses i artikel 345 i direktiv 2006/112/EG ska begreppen pris och marknadsvärdet i artikel 344.1.2 i det direktivet avse priset respektive marknadsvärdet den 1 april varje år. Om den 1 april inte infaller på en dag då dessa värden fastställs, ska värdena den dag då de nästa gång fastställs användas.

▼M1



AVSNITT 2

Särskilda ordningar för icke-etablerade beskattningsbara personer som tillhandahåller telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster till icke beskattningsbara personer (artiklarna 358–369k i direktiv 2006/112/EG)



Underavsnitt 1

Definitioner

Artikel 57a

I detta avsnitt avses med

1.

tredjeländerordning : särskild ordning för telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som inte är etablerade inom gemenskapen enligt avdelning XII kapitel 6 avsnitt 2 i direktiv 2006/112/EG,

2.

unionsordning : särskild ordning för telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster som tillhandahålls av beskattningsbara personer som är etablerade inom gemenskapen men som inte är etablerade i konsumtionsmedlemsstaten enligt avdelning XII kapitel 6 avsnitt 3 i direktiv 2006/112/EG,

3.

särskild ordning : tredjeländerordningen och/eller unionsordningen, alltefter omständigheterna,

4.

beskattningsbar person : en beskattningsbar person som inte är etablerad inom gemenskapen enligt definitionen i artikel 358a punkt 1 i direktiv 2006/112/EG, eller en beskattningsbar person som inte är etablerad i konsumtionsmedlemsstaten enligt definitionen i artikel 369a första stycket punkt 1 i det direktivet.



Underavsnitt 2

Tillämpning av unionsordningen

Artikel 57b

Om en beskattningsbar person som utnyttjar unionsordningen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet inom gemenskapen, ska den medlemsstat där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet utses till identifieringsmedlemsstat.

Om en beskattningsbar person som utnyttjar unionsordningen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet utanför gemenskapen men har mer än ett fast etableringsställe inom gemenskapen, får han välja vilken som helst av de medlemsstater där han har ett fast etableringsställe som identifieringsmedlemsstat i enlighet med artikel 369a andra stycket i direktiv 2006/112/EG.



Underavsnitt 3

Unionsordningens tillämpningsområde

Artikel 57c

Unionsordningen ska inte gälla telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster som tillhandahålls i en medlemsstat där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller har ett fast etableringsställe. Tillhandahållandet av dessa tjänster ska deklareras till de behöriga skattemyndigheterna i denna medlemsstat i den mervärdesskattedeklaration som avses i artikel 250 i direktiv 2006/112/EG.



Underavsnitt 4

Identifiering

Artikel 57d

Om en beskattningsbar person underrättar identifieringsmedlemsstaten om sin avsikt att utnyttja en av de särskilda ordningarna, ska den särskilda ordningen gälla från och med den första dagen i följande kalenderkvartal.

Om tillhandahållandet av de tjänster som ska omfattas av denna särskilda ordning sker för första gången före den dag som avses i första stycket, ska dock den särskilda ordningen gälla från och med den dag då det första tillhandahållandet äger rum, förutsatt att uppgifterna om inledandet av den verksamhet som ska omfattas av ordningen lämnas av den beskattningsbara personen till identifieringsmedlemsstaten senast den tionde dagen i den månad som följer på det första tillhandahållandet.

Artikel 57e

Identifieringsmedlemsstaten ska identifiera den beskattningsbara person som utnyttjar unionsordningen med hjälp av dennes registreringsnummer för mervärdesskatt i enlighet med artiklarna 214 och 215 i direktiv 2006/112/EG.

Artikel 57f

1.  Om en beskattningsbar person som utnyttjar unionsordningen inte längre uppfyller kraven i definitionen i artikel 369a första stycket punkt 2 i direktiv 2006/112/EG, ska den medlemsstat där han har identifierats upphöra att vara identifieringsmedlemsstat. Om denna beskattningsbara person fortfarande uppfyller villkoren för att utnyttja denna särskilda ordning, ska han, för att få fortsätta att utnyttja ordningen, som ny identifieringsmedlemsstat ange en annan medlemsstat där han har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet eller, om han inte har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet inom gemenskapen, en medlemsstat där han har ett fast etableringsställe.

2.  Om identifieringsmedlemsstaten ändras i enlighet med punkt 1, ska denna ändring gälla från den dag då den beskattningsbara personen upphör att ha sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i den medlemsstat som tidigare angetts som identifieringsmedlemsstat.

Artikel 57g

En beskattningsbar person som utnyttjar någon av de särskilda ordningarna får upphöra att utnyttja denna särskilda ordning, även om han fortsätter att tillhandahålla tjänster som kan omfattas av den särskilda ordningen. Den beskattningsbara personen ska underrätta identifieringsmedlemsstaten senast 15 dagar före utgången av det kalenderkvartal som föregår kalenderkvartalet under vilket han avser att upphöra att utnyttja ordningen. Upphörandet ska ha verkan från och med den första dagen i nästa kalenderkvartal.

De mervärdesskatteskyldigheter som avser tillhandahållanden av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster vilka uppstår efter den dag då upphörandet fick verkan, ska fullgöras direkt hos skattemyndigheterna i den berörda konsumtionsmedlemsstaten.

När en beskattningsbar person upphör att utnyttja en särskild ordning i enlighet med första stycket, ska han uteslutas från utnyttjandet av denna ordning i alla medlemsstater under två kalenderkvartal från och med den dag då utnyttjandet upphörde.



Underavsnitt 5

Rapporteringsskyldigheter

Artikel 57h

1.  Den beskattningsbara personen ska senast den tionde dagen i den följande månaden på elektronisk väg underrätta identifieringsmedlemsstaten

 om verksamheten inom ramen för en särskild ordning upphör,

 om verksamheten inom ramen för en särskild ordning förändras på ett sådant sätt att den beskattningsbara personen inte längre uppfyller villkoren för att utnyttja denna särskilda ordning, och

 om eventuella ändringar av den information som tidigare har lämnats till identifieringsmedlemsstaten.

2.  Om identifieringsmedlemsstaten ändras i enlighet med artikel 57f, ska den beskattningsbara personen informera båda de berörda medlemsstaterna om ändringen senast den tionde dagen i den månad som följer på förändringen av etableringen. Den beskattningsbara personen ska till den nya identifieringsmedlemsstaten lämna de registreringsuppgifter som krävs när en beskattningsbar person för första gången utnyttjar en särskild ordning.



Underavsnitt 6

Uteslutning

Artikel 58

Om minst ett av de kriterier för uteslutning som anges i artikel 363 eller 369e i direktiv 2006/112/EG är tillämpligt för en beskattningsbar person som utnyttjar en av de särskilda ordningarna, ska identifieringsmedlemsstaten utesluta den beskattningsbara personen från denna ordning.

Endast identifieringsmedlemsstaten kan utesluta en beskattningsbar person från rätten att utnyttja någon av de särskilda ordningarna.

Identifieringsmedlemsstaten ska grunda sitt beslut om uteslutning på alla tillgängliga uppgifter, inbegripet information som tillhandahålls av en annan medlemsstat.

Uteslutningen ska få verkan från och med den första dagen i kalenderkvartalet efter den dag då beslutet om uteslutning skickades till den beskattningsbara personen på elektronisk väg.

När uteslutningen beror på att sätet eller det fasta etableringsstället har ändrats, ska uteslutningen dock få verkan från och med dagen för denna förändring.

Artikel 58a

Om en beskattningsbar person som utnyttjar en av de särskilda ordningarna inte har tillhandahållit någon av de tjänster som omfattas av denna ordning i någon konsumtionsmedlemsstat under åtta på varandra följande kalenderkvartal, ska den beskattningsbara verksamheten antas ha avslutats i den mening som avses i artikel 363b eller artikel 369e b i direktiv 2006/112/EG. Detta avslutande ska inte hindra den beskattningsbara personen från att utnyttja någon av de särskilda ordningarna när han på nytt inleder verksamhet som omfattas av någon av dessa ordningar.

Artikel 58b

1.  Om en beskattningsbar person utesluts från någon av de särskilda ordningarna på grund av ständiga brott mot reglerna i denna ordning, ska den beskattningsbara personen fortsatt vara utesluten från att utnyttja någon av ordningarna i alla medlemsstater under åtta kalenderkvartal efter det kalenderkvartal under vilket den beskattningsbara personen uteslöts.

2.  En beskattningsbar person ska anses ständigt ha brutit mot reglerna i en av de särskilda ordningarna i den mening som avses i artikel 363d eller artikel 369e d i direktiv 2006/112/EG i åtminstone följande fall:

a) Påminnelser i enlighet med artikel 60a har utfärdats till den beskattningsbara personen av identifieringsmedlemsstaten för tre närmast föregående kalenderkvartal, och mervärdesskattedeklarationen har inte lämnats in för vart och ett av dessa kalenderkvartal inom tio dagar efter det att påminnelsen har skickats ut.

b) Påminnelser i enlighet med artikel 63a har utfärdats till den beskattningsbara personen av identifieringsmedlemsstaten för tre närmast föregående kalenderkvartal, och den beskattningsbara personen har inte betalat hela den deklarerade mervärdesskatten för vart och ett av dessa kalenderkvartal inom tio dagar efter det att påminnelsen har skickats ut, förutom då det återstående obetalda beloppet understiger 100 euro för vart och ett av dessa kalenderkvartal.

c) Den beskattningsbara personen har efter en begäran från identifieringsmedlemsstaten eller konsumtionsmedlemsstaten, och en månad efter en efterföljande påminnelse från identifieringsmedlemsstaten, underlåtit att göra de räkenskaper som avses i artiklarna 369 och 369k i direktiv 2006/112/EG tillgängliga på elektronisk väg.

Artikel 58c

En beskattningsbar person som har uteslutits från någon av de särskilda ordningarna ska fullgöra samtliga de mervärdesskatteskyldigheter avseende tillhandahållande av telekommunikationstjänster, radio- och televisionssändningar och elektroniska tjänster vilka uppstår efter den dag då uteslutningen fick verkan direkt hos skattemyndigheterna i den berörda konsumtionsmedlemsstaten.



Underavsnitt 7

Mervärdesskattedeklaration

Artikel 59

1.  Varje deklarationsperiod i den mening som avses i artikel 364 eller artikel 369f i direktiv 2006/112/EG ska vara en separat deklarationsperiod.

2.  Om, i enlighet med artikel 57d andra stycket, en särskild ordning ska gälla från dagen för det första tillhandahållandet, ska den beskattningsbara personen lämna in en separat mervärdesskattedeklaration för det kalenderkvartal då det första tillhandahållandet ägde rum.

3.  Om en beskattningsbar person har varit registrerad inom båda de särskilda ordningarna under en deklarationsperiod, ska han lämna in mervärdesskattedeklarationer och göra motsvarande mervärdesskattebetalningar till identifieringsmedlemsstaten inom respektive ordning avseende de tillhandahållanden och de perioder som omfattas av denna ordning.

4.  Om identifieringsmedlemsstaten ändras i enlighet med artikel 57f efter den första dagen i kalenderkvartalet i fråga, ska den beskattningsbara personen lämna in mervärdesskattedeklarationer och göra motsvarande mervärdesskattebetalningar till både den förra och den nya identifieringsmedlemsstaten avseende de tillhandahållanden som gjordes under de respektive perioder när medlemsstaterna var identifieringsmedlemsstat.

Artikel 59a

Om en beskattningsbar person som utnyttjar en särskild ordning inte har tillhandahållit några tjänster i någon konsumtionsmedlemsstat inom ramen för den särskilda ordningen under en deklarationsperiod, ska han lämna in en mervärdesskattedeklaration i vilken det anges att inga tillhandahållanden har gjorts under denna period (en nollmervärdesskattedeklaration).

Artikel 60

Belopp i mervärdesskattedeklarationer som upprättas inom ramen för de särskilda ordningarna ska inte avrundas uppåt eller nedåt till närmaste heltal i den berörda valutan. Det exakta mervärdesskattebeloppet ska redovisas och betalas.

Artikel 60a

Identifieringsmedlemsstaten ska på elektronisk väg påminna de beskattningsbara personer som inte har lämnat in en mervärdesskattedeklaration i enlighet med artikel 364 eller artikel 369f i direktiv 2006/112/EG, om deras skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Identifieringsmedlemsstaten ska utfärda påminnelsen på tionde dagen efter den dag då deklarationen borde ha lämnats in, och ska på elektronisk väg informera de övriga medlemsstaterna att en påminnelse har utfärdats.

Den berörda konsumtionsmedlemsstaten ska ha ansvaret för eventuella senare påminnelser och åtgärder för att fastställa och driva in mervärdesskatten.

Oavsett eventuella påminnelser som har utfärdats och eventuella åtgärder som vidtagits av konsumtionsmedlemsstaten, ska den beskattningsbara personen lämna mervärdesskattedeklarationen till identifieringsmedlemsstaten.

Artikel 61

1.  Ändringar av de sifferuppgifter som anges i en mervärdesskattedeklaration får, efter det att den har lämnats in, endast göras genom ändringar av denna deklaration och inte genom justeringar i en senare deklaration.

2.  De ändringar som avses i punkt 1 ska lämnas till identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg inom tre år från den dag då den ursprungliga deklarationen skulle ha lämnats in.

Konsumtionsmedlemsstatens regler om fastställande av skatt och rättelser ska dock inte påverkas.

Artikel 61a

Om en beskattningsbar person

a) upphör att utnyttja en av de särskilda ordningarna,

b) utesluts från en av de särskilda ordningarna, eller

c) ändrar identifieringsmedlemsstat i enlighet med artikel 57f,

ska han lämna sin sista mervärdesskattedeklaration och göra motsvarande mervärdesskattebetalning samt eventuella rättelser eller försenade inlämningar av tidigare mervärdesskattedeklarationer och motsvarande mervärdesskattebetalningar till den medlemsstat som var identifieringsmedlemsstat vid tidpunkten för upphörandet, uteslutningen eller ändringen.



Underavsnitt 8

Valuta

Artikel 61b

Om en identifieringsmedlemsstat som inte har euron som valuta fastställer att mervärdesskattedeklarationer ska upprättas i dess nationella valuta, ska detta gälla mervärdesskattedeklarationerna för alla beskattningsbara personer som utnyttjar de särskilda ordningarna.



Underavsnitt 9

Betalningar

Artikel 62

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 63a tredje stycket och artikel 63b ska den beskattningsbara personen göra eventuella betalningar till identifieringsmedlemsstaten.

Mervärdesskattebetalningar som görs av den beskattningsbara personen enligt artikel 367 eller 369i i direktiv 2006/112/EG ska hänföra sig till den mervärdesskattedeklaration som lämnats in enligt artikel 364 eller 369f i direktivet. Eventuella senare justeringar av betalade belopp får endast göras av den beskattningsbara personen med hänvisning till denna deklaration och får varken tas upp i en annan deklaration eller justeras i en senare deklaration. Varje betalning ska göras med hänvisning till referensnumret på den specifika deklarationen.

Artikel 63

En identifieringsmedlemsstat som tar emot ett belopp som är högre än det belopp som följer av den mervärdesskattedeklaration som lämnas in enligt artikel 364 eller 369f i direktiv 2006/112/EG, ska återbetala det överskjutande beloppet direkt till den berörda beskattningsbara personen.

Om en identifieringsmedlemsstat har mottagit ett belopp avseende en mervärdesskattedeklaration som senare visar sig vara felaktig och den medlemsstaten redan har fördelat detta belopp till konsumtionsmedlemsstaterna, ska dessa konsumtionsmedlemsstater återbetala sin respektive del av eventuella överskjutande belopp direkt till den beskattningsbara personen.

När överskjutande belopp avser perioder fram till och med den sista deklarationsperioden 2018, ska identifieringsmedlemsstaten emellertid återbetala den relevanta andelen av den motsvarande delen av belopp som behållits i enlighet med artikel 46.3 i förordning (EU) nr 904/2010 och konsumtionsmedlemsstaten ska återbetala det överskjutande beloppet minskat med det belopp som ska återbetalas av identifieringsmedlemsstaten.

Konsumtionsmedlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta identifieringsmedlemsstaten om dessa återbetalningsbelopp.

Artikel 63a

Om en beskattningsbar person har lämnat in en mervärdesskattedeklaration enligt artikel 364 eller 369f i direktiv 2006/112/EG men det inte har gjorts någon inbetalning eller inbetalningen understiger det belopp som följer av deklarationen, ska identifieringsmedlemsstaten på elektronisk väg den tionde dagen efter den dag då betalningen senast skulle ha gjorts i enlighet med artikel 367 eller 369i i direktiv 2006/112/EG påminna den beskattningsbara personen om eventuell mervärdesskatt som förfallit till betalning.

Identifieringsmedlemsstaten ska på elektronisk väg informera konsumtionsmedlemsstaterna om att påminnelsen har skickats ut.

Den berörda konsumtionsmedlemsstaten ska ha ansvaret för eventuella senare påminnelser och åtgärder för att driva in mervärdesskatten. När konsumtionsmedlemsstaten har utfärdat sådana senare påminnelser ska motsvarande mervärdesskatt betalas till denna medlemsstat.

Konsumtionsmedlemsstaten ska på elektronisk väg informera identifieringsmedlemsstaten om att en påminnelse har utfärdats.

Artikel 63b

Om en mervärdesskattedeklaration inte har lämnats in, har lämnats in för sent, är ofullständig eller felaktig, eller om mervärdesskatten betalas för sent, ska eventuell ränta, straffavgift eller annan avgift beräknas och fastställas av konsumtionsmedlemsstaten. Den beskattningsbara personen ska betala sådan ränta, straffavgift eller annan avgift direkt till konsumtionsmedlemsstaten.



Underavsnitt 10

Räkenskaper

Artikel 63c

1.  För att de räkenskaper som förs av den beskattningsbara personen ska anses vara tillräckligt detaljerade i den mening som avses i artiklarna 369 och 369k i direktiv 2006/112/EG ska de innehålla följande uppgifter:

a) Konsumtionsmedlemsstat till vilken tillhandahållandet av tjänsterna görs.

b) Typ av tjänster som tillhandahålls.

c) Datum för tillhandahållandet av tjänster.

d) Beskattningsunderlag med angivande av den valuta som används.

e) Senare ökningar eller minskningar av beskattningsunderlaget.

f) Tillämpad mervärdesskattesats.

g) Mervärdesskattebelopp som ska betalas med angivande av den valuta som används.

h) Datum och belopp för mottagna betalningar.

i) Eventuella förskottsbetalningar innan tillhandahållandet av tjänsterna görs.

j) Om faktura utfärdas, de uppgifter som fakturan innehåller.

k) Kundens namn, om den beskattningsbara personen känner till detta.

l) De uppgifter som används för att fastställa var kunden är etablerad eller bosatt eller stadigvarande vistas.

2.  De uppgifter som avses i punkt 1 ska registreras av den beskattningsbara personen på ett sådant sätt att de kan göras tillgängliga på elektronisk väg utan dröjsmål och för varje enskild tjänst som tillhandahålls.

▼B



KAPITEL XII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 64

Förordning (EG) nr 1777/2005 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IV.

Artikel 65

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Däremot ska

 artiklarna 3 a, 11.2 b, 23.1 och 24.1 tillämpas från och med den 1 januari 2013.

 artikel 3 b tillämpas från och med den 1 januari 2015.

 artikel 11.2 c tillämpas till och med den 31 december 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.



BILAGA I

Artikel 7 i denna förordning

1. Punkt 1 i bilaga II till direktiv 2006/112/EG

a) Webbhotellverksamhet.

b) Automatiserat distansunderhåll online av programvara.

c) Fjärradministration av datasystem.

d) Datalagerhantering online där vissa uppgifter lagras och hämtas på elektronisk väg.

e) Tillhandahållande online av diskutrymme på begäran.

2. Punkt 2 i bilaga II till direktiv 2006/112/EG

a) Tillgång till eller nedladdning av programvara, t.ex. upphandlings-, bokförings- eller antivirusprogram, samt uppdateringar.

b) Programvara som förhindrar att det visas reklam på skärmen, även kallad ”bannerblockerare”.

c) Nedladdningsbara drivrutiner, såsom programvara som förbinder datorer med kringutrustning, t.ex. skrivare.

d) Automatisk installation online av filter på webbplatser.

e) Automatisk installation online av brandväggar.

3. Punkt 3 i bilaga II till direktiv 2006/112/EG

a) Tillgång till och nedladdning av ”skrivbordsteman”.

b) Tillgång till och nedladdning av fotografier, illustrationer eller skärmsläckare.

c) Det digitaliserade innehållet i böcker och andra elektroniska publikationer.

d) Prenumeration på nättidningar och nättidskrifter.

e) Webbloggar och webbplatsstatistik.

f) Nyheter, trafikinformation och väderrapporter online.

g) Information online som genereras automatiskt av en programvara genom att köparen för in vissa uppgifter, t.ex. rättsliga och finansiella uppgifter, inbegripet uppgifter såsom kontinuerligt uppdaterade börsuppgifter.

h) Tillhandahållande av annonsutrymme, t.ex. annonser på en webbplats eller webbsida.

i) Användning av sökverktyg och Internetkataloger.

4. Punkt 4 i bilaga II till direktiv 2006/112/EG

a) Tillgång till eller nedladdning av musik till datorer och mobiltelefoner.

b) Tillgång till eller nedladdning av jinglar, musikutdrag, ringsignaler eller andra ljud.

c) Tillgång till eller nedladdning av filmer.

d) Nedladdning av spel till datorer och mobiltelefoner.

e) Tillgång till automatiserade nätbaserade spel som inte fungerar utan Internet eller liknande elektroniska nätverk och där deltagarna befinner sig på avstånd från varandra.

▼M2

f) Mottagande av radio- eller televisionsprogram som distribueras via ett radio- eller televisionsnät, internet eller liknande elektroniskt nät som användaren kan lyssna eller titta på vid en tidpunkt som denne väljer och på egen begäran utifrån en katalog med program som valts ut av leverantören av medietjänster, såsom beställ-tv eller beställ-video.

g) Mottagande av radio- eller televisionsprogram via internet eller liknande elektroniskt nät (IP-baserade strömmande medier), om de inte sänds samtidigt som de sänds eller återutsänds via ett radio- eller televisionsnät.

h) Ljudinnehåll och audiovisuellt innehåll via kommunikationsnät som inte tillhandahålls av en leverantör av medietjänster och inte faller under dennes redaktionella ansvar.

i) Vidare tillhandahållande av ljudproduktion och audiovisuell produktion från en leverantör av medietjänster via kommunikationsnät som utförs av någon annan än leverantören av medietjänster.

▼B

5. Punkt 5 i bilaga II till direktiv 2006/112/EG

a) Automatiserad undervisning på distans som inte fungerar utan Internet eller ett liknande elektroniskt nät och som tillhandahålls med begränsad, eller utan, mänsklig medverkan, inbegripet virtuella klassrum, utom när Internet eller ett liknande elektroniskt nät används endast som ett verktyg för kommunikation mellan läraren och eleven.

b) Arbetsböcker som eleverna fyller i online och som rättas automatiskt, utan mänsklig medverkan.



BILAGA II

Artikel 51 i denna förordning

Förklarande anmärkningar

1. För leverantören/tillhandahållaren och/eller den godkände upplagshavaren utgör detta intyg ett dokument till stöd för undantag från skatteplikt för leveranserna eller tillhandahållandena av varor eller tjänster eller försändelsen av varor till de berättigade organisationer eller personer som anges i artikel 151 i direktiv 2006/112/EG och artikel 13 i direktiv 2008/118/EG. I enlighet härmed ska ett intyg upprättas för varje leverantör/tillhandahållare/upplagshavare. Leverantören/tillhandahållaren/upplagshavaren är dessutom skyldig att behålla intyget som en del av sina räkenskaper i enlighet med tillämplig lagstiftning i sin medlemsstat.

2.

 

a) Kraven på det papper som ska användas är fastställda i Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 164 av den 1 juli 1989, s. 3.

Vitt papper med måtten 210 mm × 297 mm ska användas till samtliga exemplar och får ha en högsta avvikelse på längden av minus 5 eller plus 8 mm.

Vid undantag från punktskatteplikt ska intyget upprättas i två exemplar varav

 ett ska behållas av avsändaren, och

 ett ska medfölja förflyttningen av de punktskattepliktiga varorna.

b) Varje outnyttjat utrymme i fält 5 B ska korsas över så att inget kan tillfogas.

c) Dokumentet ska fyllas i så att det är lättläsligt och på ett sådant sätt att de ifyllda uppgifterna är beständiga. Det är inte tillåtet att radera eller att skriva över uppgifter. Det ska fyllas i på ett av värdmedlemsstaten erkänt språk.

d) Om beskrivningen av varorna och/eller tjänsterna (fält 5 B i intyget) hänvisar till en inköpsorderblankett som upprättats på ett språk som inte erkänts av värdmedlemsstaten, ska den berättigade organisationen eller personen bifoga en översättning.

e) Om intyget å andra sidan har upprättats på ett språk som inte erkänts av leverantörens/tillhandahållarens/upplagslagerhavarens medlemsstat ska den berättigade organisationen eller personen bifoga en översättning av uppgifterna om varorna och/eller tjänsterna i fält 5 B.

f) Med erkänt språk avses ett officiellt språk i medlemsstaten eller ett av unionens officiella språk som medlemsstaten har godkänt för detta ändamål.

3. Den berättigade organisationen eller personen lämnar genom sin förklaring i fält 3 i intyget de upplysningar som är nödvändiga för bedömningen av ansökan om undantag från skatteplikt i värdmedlemsstaten.

4. Organisationen bekräftar genom sin förklaring i fält 4 i intyget uppgifterna i dokumentets fält 1 och 3 a och intygar att den berättigade personen är anställd av organisationen.

5.

 

a) Hänvisningen till inköpsorderblanketten (fält 5 B i intyget) ska innehålla åtminstone datum och ordernummer. Orderblanketten bör innehålla alla de uppgifter som anges i fält 5 i intyget. Om intyget måste stämplas av värdmedlemsstatens behöriga myndighet ska även orderblanketten stämplas.

b) Angivandet av registreringsnumret för punktskatt enligt artikel 22.2 a i rådets förordning (EG) nr 2073/2004 av den 16 november 2004 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter är frivilligt. Registreringsnumret för mervärdesskatt eller skatteregistreringsnumret ska anges.

c) Valutorna bör anges med en kod på tre bokstäver i enlighet med standarden ISO-kod 4217, som fastställts av Internationella standardiseringsorganisationen ( 5 ).

6. Den ovannämnda förklaringen av den berättigade organisationen eller personen ska i fält 6 bestyrkas genom värdmedlemsstatens behöriga myndighets stämpel/stämplar. Den myndigheten får göra sitt godkännande avhängigt ett samtycke av en annan myndighet i värdmedlemsstaten. Det är den behöriga skattemyndighetens sak att inhämta ett sådant samtycke.

7. För att förenkla förfarandet får den behöriga myndigheten undanta den berättigade organisationen från förpliktelsen att få intyget stämplat, om undantaget från skatteplikt avser officiellt bruk. Den berättigade organisationen bör ange detta undantag i fält 7 i intyget.



BILAGA III



Artikel 56 i denna förordning

Enhet

Omsatta vikter

Kg

12,5/1

Gram

500/250/100/50/20/10/5/2,5/2

Uns (1 uns = 31,1035 gram)

100/10/5/1/1/2/1/4

Tael (1 tael = 1,193 uns) (1)

10/5/1

Tola (10 tola = 3,75 uns) (2)

10

(1)   Tael = en traditionell kinesisk viktenhet. Den nominella finheten i en tael-tacka från Hongkong är 990, men i Taiwan kan tackor på 5 och 10 tael ha en finhet på 999,9.

(2)   Tola = en traditionell indisk viktenhet för guld. Den vanligaste storleken på en guldtacka är 10 tola med en finhet på 999.



BILAGA IV



Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 1777/2005

Denna förordning

Kapitel I

Kapitel I

Artikel 1

Artikel 1

Kapitel II

Kapitlen III och IV

Kapitel II avsnitt 1

Kapitel III

Artikel 2

Artikel 5

Kapitel II avsnitt 2

Kapitel IV

Artikel 3.1

Artikel 9

Artikel 3.2

Artikel 8

Kapitel III

Kapitel V

Kapitel III avsnitt 1

Kapitel V avsnitt 4

Artikel 4

Artikel 28

Kapitel III avsnitt 2

Kapitel V avsnitt 4

Artikel 5

Artikel 34

Artikel 6

Artiklarna 29 och 41

Artikel 7

Artikel 26

Artikel 8

Artikel 27

Artikel 9

Artikel 30

Artikel 10

Artikel 38.2 b–c

Artikel 11.1–11.2

Artikel 7.1–7.2

Artikel 12

Artikel 7.3

Kapitel IV

Kapitel VI

Artikel 13

Artikel 42

Kapitel V

Kapitel VIII

Kapitel V avsnitt 1

Kapitel VIII avsnitt 1

Artikel 14

Artikel 44

Artikel 15

Artikel 45

Kapitel V avsnitt 2

Kapitel VIII avsnitt 4

Artikel 16

Artikel 47

Artikel 17

Artikel 48

Kapitel VI

Kapitel IX

Artikel 18

Artikel 52

Kapitel VII

Kapitel XI

Artikel 19.1

Artikel 56

Artikel 19.2

Artikel 57

Artikel 20.1

Artikel 58

Artikel 20.2

Artikel 62

Artikel 20.3 första stycket

Artikel 59

Artikel 20.3 andra stycket

Artikel 60

Artikel 20.3 tredje stycket

Artikel 63

Artikel 20.4

Artikel 61

Kapitel VIII

Kapitel V avsnitt 3

Artikel 21

Artikel 16

Artikel 22

Artikel 14

Kapitel IX

Kapitel XII

Artikel 23

Artikel 65

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III


( 1 ) EUT L 268, 12.10.2010, s. 1.

( 2 ) EGT L 326, 21.11.1986, s. 40.

( 3 ) EUT L 44, 20.2.2008, s. 23.

( 4 ) EUT L 206, 8.8.2009, s. 1.

( 5 ) Exempel på valutakoder som används: EUR (euro), BGN (lev), CZK (tjeckiska kronor), DKK (danska kronor), GBP (brittiska pund), HUF (forinter), LTL (litas), PLN (zloty), RON (rumänska leu), SEK(svenska kronor) och USD (US-dollar).

////////////////////////$(document).ready(function(){generateTOC(true,'', 'Till början','true');scrollToCurrentUrlAnchor();});//