Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

References to this case

Share

Highlight in text

Go

15.8.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 209/28

Talan väckt den 4 juni 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Italien

(Mål C-244/08)

(2008/C 209/42)

Rättegångsspråk: italienska

Parter

Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: A. Aresu och M. Afonso)

Svarande: Republiken Italien

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

—

fastställa att Republiken Italien, med avseende på återbetalning av mervärdesskatt till en skattskyldig som är etablerad i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland även om det föreligger ett fast driftsställe, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 1 i rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG (1) av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium och artikel 1 i rådets trettonde direktiv 86/560/EEG (2) av den 17 november 1986 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om omsättningsskatter – Regler om återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga personer som inte är etablerade i gemenskapens territorium, genom att den kräver att en skattskyldig som har sin etableringsort i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, men som har ett fast driftsställe från vilket varor och tjänster tillhandahållits i Italien under den berörda perioden, ska erhålla återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med det system som anges i nämnda direktiv i stället för genom avdrag, i de fall där varorna och tjänsterna inte förvärvas genom det fasta driftsstället i Italien, utan direkt genom det huvudsakliga etableringsstället,

—

förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Kommissionen har väckt förevarande talan i syfte att domstolen ska fastställa att en italiensk åtgärd är oförenlig med gemenskapsrätten. Den ifrågavarande italienska åtgärden innebär att en mervärdesskattskyldig som har sin etableringsort i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, men som har ett fast driftsställe i Italien från vilket varor och tjänster tillhandahållits under den berörda perioden i Italien, ska erhålla återbetalning av mervärdesskatt i enlighet med det system som anges i direktiven 79/1072/EEG (åttonde mervärdesskattedirektivet) och 86/560/EEG (trettonde mervärdesskattedirektivet), i stället för genom det vanliga systemet för avdrag som föreskrivs i direktiv 77/388/EEG (3) (sjätte mervärdesskattedirektivet), i de fall där varorna och tjänsterna inte förvärvas genom det fasta driftsstället i Italien, utan direkt genom det huvudsakliga etableringsstället i utlandet.

Denna åtgärd, vilken innebär att fullgörandet av de berörda skattskyldigas skattemässiga skyldigheter blir omständligare, är enligt kommissionen oförenlig med bestämmelserna i och de principer som ligger till grund för nämnda mervärdesskattedirektiv. Med stöd av dessa direktiv ska nämligen en utländsk skattskyldig som innehar ett fast driftsställe i Italien, och som bedriver kommersiell verksamhet från detsamma i Italien, kunna använda det vanliga systemet för avdrag som återfinns i sjätte direktivet, även om viss verksamhet bedrivs direkt från det huvudsakliga etableringsstället.

(1)  EGT L 331, s. 11; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 84.

(2)  EGT L 326, s. 40; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 130.

(3)  EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28, rådets sjätte direktiv av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund.