Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

References to this case

Share

Highlight in text

Go

27.9.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 247/4


Begäran om förhandsavgörande framställd av Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Klagenfurt (Österrike) den 20 juni 2008 – SPÖ Landesorganisation Kärtnen mot Finanzamt Klagenfurt

(Mål C-267/08)

(2008/C 247/06)

Rättegångsspråk: tyska

Hänskjutande domstol

Unabhängiger Finanzsenat, Außenstelle Klagenfurt

Parter i målet vid den nationella domstolen

Klagande: SPÖ Landesorganisation Kärtnen

Motpart: Finanzamt Klagenfurt

Tolkningsfrågor

1)

Ska artikel 4.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter – Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (1) (nedan kallat sjätte direktivet) tolkas så, att den ”externa marknadsföringen” som utförs av ett politiskt partis i rättsligt hänseende självständiga delstatsorganisation genom PR-verksamhet, informationsverksamhet, genomföranden av partimöten, leverans av reklammaterial till distriktsorganisationer samt anordnandet och genomförandet av en årlig bal (SPÖ-balen) ska anses utgöra ekonomisk verksamhet om delstatsorganisationen därvid erhåller inkomster genom att (delvis) vidarefakturera de likaså i rättsligt hänseende självständiga partiorganisationerna (distriktsorganisationer och så vidare) för utgifterna för den externa marknadsföringen samt genom att ta ut inträdesavgifter vid genomförandet av balen?

2)

Blir bedömningen av huruvida en ekonomisk verksamhet föreligger i den mening som avses i artikel 4.1 och 4.2 i sjätte direktivet en annan om de verksamheter som nämnts i första frågan ”reflekterar” tillbaka på delstatsorganisationen och på så vis även är till nytta för denna? Det ligger i sakens natur att de av delstatsorganisationen genomförda marknadsföringsåtgärderna som en visserligen sekundär men oundviklig bieffekt alltid även omfattar partiet i sig samt dess politiska målsättningar och åsikter.

3)

Kan man fortfarande tala om ”ekonomisk verksamhet” för det fall att utgifterna för den ”externa marknadsföringen” varaktigt flera gånger om överstiger de inkomster som verksamheten genererat genom att utgifterna vidarefakturerats och balen anordnats?

4)

Föreligger en ”ekonomisk verksamhet” även för det fall att utgifterna inte vidarefaktureras i enlighet med direkt urskiljbara ekonomiska kriterier (till exempel att kostnader fördelas i relation till vem som förorsakat kostnaden eller haft nytta av den) och det i huvudsak är upp till underorganisationen att själv avgöra om och i vilken utsträckning den bidrar till delstatsorganisationens utgifter.

5)

Föreligger en ”ekonomisk verksamhet” även i de fall som underorganisationerna faktureras i enlighet med en fördelningsnyckel som står i relation dels till hur många medlemmar underorganisationen har, dels till hur många ledamöter som härrör från underorganisationen?

6)

Ska statliga bidrag som inte är skattepliktiga (exempelvis partistöd enligt lagen om stöd till partier i Kärnten (Kärntner Parteiförderungsgesetz)) beaktas som ekonomiska fördelar vid bedömningen huruvida en ekonomisk verksamhet föreligger?

7)

För det fall att den så kallade ”externa marknadsföringen” vid en isolerad bedömning skulle anses utgöra en ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 4.1 och 4.2 i sjätte direktivet, utgör då den omständigheten att PR-verksamhet och valkampanjer tillhör de politiska partiernas kärnverksamhet och utgör som ett nödvändigt villkor (conditio sine qua non) för genomförandet av politiska målsättningar och innehåll ett hinder mot att kvalificera denna verksamhet som ”ekonomisk verksamhet”?

8)

Är de av klaganden bedrivna verksamheter som benämnts ”extern marknadsföring” av sådan art att de kan jämföras med sådana av kommersiella reklamföretag bedrivna verksamheter som avses i bilaga D (punkt 10) i sjätte direktivet, och motsvarar de innehållet i dessa? För det fall att denna fråga ska besvaras med ja, kan då omfattningen av de bedrivna verksamheterna under den tidsperiod som överklagandet avser klassificeras som ”icke obetydlig” mot bakgrund av förevarande inkomst- och utgiftsstruktur?


(1)  (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).