24.1.2009 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 19/17 |
Talan väckt den 14 november 2008 – Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike
(Mål C-492/08)
(2009/C 19/30)
Rättegångsspråk: franska
Parter
Sökande: Europeiska gemenskapernas kommission (ombud: M. Afonso)
Svarande: Republiken Frankrike
Sökandens yrkanden
Sökanden yrkar att domstolen ska
— |
fastslå att Republiken Frankrike har åsidosatt sina skyldigheter enligt artiklarna 96 och 98.2 i mervärdesskattedirektivet (1) genom att tillämpa en reducerad mervärdesskattesats på de tjänster som advokater, advokater vid Conseil d'État och vid Cour de cassation samt jurister utför och för vilka dessa helt eller delvis avlönas av staten inom ramen för rättshjälp, och |
— |
förplikta Republiken Frankrike att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Kommissionen har ifrågasatt att svaranden tillämpar en reducerad mervärdesskattesats avseende de tjänster som tillhandahålls inom ramen för rättshjälp av advokater, advokater vid Conseil d'État och vid Cour de cassation samt jurister eftersom dessa tjänster inte ingår i någon av de kategorier som avses i bilaga III till direktiv 2006/112/EG.
Kommissionen har bemött svarandens tre huvudsakliga argument genom att först framhålla att omständigheten att rätten till rättslig prövning garanteras inte är ett relevant skäl för att frångå den normala mervärdesskattesatsen avseende advokattjänster eftersom denna garanti snarare är kopplad till omfattningen av den hjälp som staten beviljar än den mervärdesskattesats som fastställs på ett enhetligt sätt på gemenskapsnivå.
Enligt sökanden är de ifrågavarande verksamheternas sociala karaktär vidare inte tillräckligt för att de ska kunna inbegripas i de andra tjänstekategorierna som avses i bilaga III till direktivet, för vilka en nedsättning av skattesatsen beviljas i förhållande till den normalt tillämpliga skattesatsen. I enlighet med domstolens fasta rättspraxis är det nödvändigt att tolka dessa tjänsters art snävt, så att denna bilaga behåller sin begränsande karaktär.
Kommissionen har slutligen erinrat om att målsättningen med såväl artiklarna 96 och 98.2 i mervärdesskattedirektivet som med bilaga III till detta inte är att förhindra att konkurrensen snedvrids mellan ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor eller tjänster utan endast att främja en progressiv harmonisering av medlemsstaternas lagstiftningar genom att tillnärma de tillämpliga mervärdesskattesatserna och genom att begränsa de transaktioner som kan bli föremål för reducerade skattesatser.
(1) Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, s. 1).