Available languages

Taxonomy tags

Info

References in this case

Share

Highlight in text

Go

27.2.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 51/24


Talan väckt den 21 december 2009 — Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland

(Mål C-539/09)

2010/C 51/39

Rättegångsspråk: tyska

Parter

Sökande: Europeiska kommissionen (ombud: A. Caeiros och B. Conte)

Svarande: Förbundsrepubliken Tyskland

Sökandens yrkanden

Sökanden yrkar att domstolen ska

fastställa att Förbundsrepubliken Tyskland har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 248.1–3 EG, artiklarna 140.2 och 142.1 i förordning nr 1605/2002 samt artikel 10 EG genom att inte låta revisionsrätten genomföra kontroller i Tyskland avseende det administrativa samarbetet i fråga om mervärdesskatt mellan medlemsstaterna, vilket regleras i förordning nr 1798/2003 och de antagna genomförandebestämmelserna, och

förplikta Förbundsrepubliken Tyskland att ersätta rättegångskostnaderna.

Grunder och huvudargument

Föremålet för förevarande talan är de tyska myndigheternas beslut att inte låta revisionsrätten genomföra kontroller avseende det administrativa samarbetet i fråga om mervärdesskatt mellan medlemsstaterna, vilket regleras i förordning nr 1798/2003 och de antagna genomförandebestämmelserna.

Kommissionen anser att Förbundsrepubliken Tyskland härigenom har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 248 EG och förordning nr 1605/2002 samt tillika lojalitetsplikten enligt artikel 10 EG.

Revisionsrättens kontrollrätt ska tolkas extensivt. Revisionsrätten kontrollerar EU:s finanser och föreslår förbättringar. För att göra detta måste revisionsrätten genomföra omfattande räkenskapsgranskningar och kontroller vad avser alla områden och aktörer med koppling till gemenskapens inkomster och utgifter. Sådana kontroller kan också genomföras i medlemsstaterna. Dessa måste enligt artikel 248.3 EG, artiklarna 140.2 och 142.1 i förordning nr 1605/2002, samt enligt den lojalitetsplikt som föreskrivs i artikel 10 EG, bistå revisionsrätten när den utför dessa uppgifter. Denna skyldighet inbegriper även en skyldighet att låta revisionsrätten genomföra alla de kontroller som behövs för att bedöma hur gemenskapens tillgångar har genererats och använts.

I förevarande fall har de tyska myndigheterna vägrat att låta revisionsrätten göra just detta.

Förordning nr 1798/2003 innehåller bestämmelser om gemenskapsinkomsternas lagenlighet och korrekthet. Förordningen utgör en del i ett nätverk av olika åtgärder vilka syftar till att säkerställa att medlemsstaterna uppbär mervärdesskatt på ett korrekt sätt, så att gemenskapen, under bästa möjliga villkor, förfogar över de tillgångar som den har rätt till, genom bekämpande och förebyggande av bedrägliga förfaranden. Sett ur detta perspektiv är det enligt kommissionen nödvändigt att revisionsrätten, för att kunna kontrollera att mervärdesskatt uppburits på ett lagenligt och korrekt sätt, kan kontrollera att förordning nr 1798/2003 har införlivats och att förordningen tillämpas. Detta innebär att revisionsrätten bör kunna kontrollera huruvida medlemsstaterna har infört ett effektivt system för samarbete och handräckning samt huruvida det i praktiken används på ett tillfredställande sätt eller om förbättringar krävs.

Genomförandet i praktiken av det administrativa samarbete som föreskrivs i förordning nr 1798/2003 påverkar de egna tillgångar i form av mervärdesskatt som medlemsstaterna uppbär för gemenskapens räkning. Ett väl fungerande samarbete på detta område förhindrar skatteflykt och medför automatiskt att mer mervärdesskatt uppbärs, vilket i sin tur innebär att gemenskapens egna tillgångar från mervärdesskatt blir mer omfattande. Om en medlemsstat däremot inte samarbetar på vederbörligt sätt åsidosätter den inte bara sina skyldigheter enligt förordning nr 1798/2003, utan också sin skyldighet enligt direktivet om mervärdesskatt att vidta alla rättsliga och administrativa åtgärder som krävs för att mervärdesskatten inom dess territorium ska kunna uppbäras i sin helhet.