EU tax law WEB Littlewoods Retail m.fl. - C-591/10

19.3.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 89/6

1.

När en skattskyldig har överdebiterats mervärdesskatt, vilken har uppburits av medlemsstaten i strid med villkoren i EU-bestämmelser avseende mervärdesskatt, är då det rättsmedel som föreskrivits av den medlemsstaten förenligt med EU-rätten när detta rättsmedel endast innebär a) återbetalning av det överdebiterade belopp som erlagts och b) ränta på det beloppet i enlighet med nationell lagstiftning, såsom section 78 i 1994 års mervärdesskattelag (Value Added Tax Act 1994, nedan kallad mervärdesskattelagen)?

2.

Om så inte är fallet, följer det då av EU-rätten att det rättsmedel som föreskrivs av medlemsstaten ska innefatta a) återbetalning av det överdebiterade belopp som erlagts och b) betalning av sammansatt ränta såsom medel för uppskattning av värdet för medlemsstaten av tillgången till det överdebiterade beloppet och/eller av den uteblivna tillgången till detta belopp för den skattskyldige?

3.

Om svaren på frågorna 1 och 2 båda är nekande, vilka krav ställs då enligt EU-rätten avseende det rättsmedel som medlemsstaterna har att föreskriva, förutom återbetalning av överdebiterat belopp, när det gäller värdet av tillgången till detta belopp och/eller ränta?

4.

Om svaret på fråga 1 är nekande, medför då den EU-rättsliga effektivitetsprincipen att en medlemsstat är skyldig att åsidosätta begränsningar i nationell lagstiftning (såsom sections 78 och 80 i mervärdesskattelagen) för varje nationellt anspråk eller rättsmedel som annars skulle kunna göras gällande av den skattskyldige för att tillvarata den EU-rättsliga rättighet som fastslagits av domstolen i dess svar på de första tre frågorna, eller är det tillräckligt att den nationella domstolen åsidosätter sådana begränsningar enbart med avseende på ett av dessa nationella anspråk eller rättsmedel?