EU tax law WEB Bonik - C-285/11

13.8.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 238/8

1.

Kan man av bestämmelserna i artiklarna 178 a och b, 14, 62, 63, 167 och 168 i direktiv 2006/112 (1) genom tolkning härleda begreppet ”avsaknad av en faktisk leverans”, och om detta är fallet, överensstämmer begreppet ”avsaknad av en faktisk leverans” definitionsmässigt med begreppet ”skatteundandragande” eller är det inbegripet i detta begrepp? Vad omfattar begreppet ”skatteundandragande” i den mening som avses i direktivet?

2.

Krävs det enligt direktivet, mot bakgrund av definitionen av begreppet ”skatteundandragande” samt skälen 26 och 59 jämförda med artikel 178 b, att formaliteterna uttryckligen fastställs genom lagstiftning i form av en rättsakt från medlemsstatens högsta lagstiftande organ, eller är det tillåtet att dessa formaliteter inte fastställs genom lagstiftning utan utgörs av förvaltnings- (och skattekontrolls-) praxis samt rättspraxis? Får formaliteter införas genom rättsakter från förvaltningsmyndigheterna och/eller genom anvisningar från förvaltningen?

3.

Utgör begreppet ”avsaknad av en faktisk leverans”, för det fallet att det är fråga om ett begrepp som skiljer sig från ”skatteundandragande” och inte omfattas av denna definition, en regel enligt artikel 178 b eller en åtgärd enligt skäl 59 i direktivet, vars införande innebär att avdrag inte kan göras för ingående mervärdesskatt och föranleder tvivel avseende mervärdesskattens neutralitet, en väsentlig princip inom det gemensamma mervärdesskattesystemet, som har införts genom gemenskapslagstiftningen?

4.

Får det föreskrivas formaliteter för beskattningsbara personer enligt vilka det krävs bevis för de leveranser som har företagits mellan dem (den sista mottagaren och dennes leverantör), för att leveransen faktiskt ska anses ha ägt rum, såvida myndigheten inte bestrider att den berörda parten (den sista leverantören) har utfört efterföljande leveranser med samma varor i samma mängd till den efterföljande mottagaren?

5.

Ska återförsäljarens rätt till erkännande av mervärdesskattebetalningar för en viss transaktion i samband med det gemensamma mervärdesskattesystemet och bestämmelserna i artiklarna 168 och 178 i direktiv 2006/112

6.

Beroende på svaret på fråga 5: Ska transaktioner av det slag som är aktuella i målet vid den nationella domstolen betraktas som leveranser mot ersättning, i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2006/112, eller som en del av den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet, i den mening som avses i artikel 9.1 i direktivet?

7.

Kan det anses tillåtet att transaktioner som leverantören vederbörligen har dokumenterat och deklarerat i mervärdesskattesyfte, i fråga om vilka mottagaren faktiskt hade äganderätten till de varor som har fakturerats och det inte föreligger några uppgifter huruvida han faktiskt har erhållit varorna från en person, som inte utgör fakturautställaren, inte anses utgöra en leverans mot ersättning i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2006/112 enbart av den anledningen att leverantören inte påträffades på den angivna adressen och inte har ingett de dokument som krävs i samband med skattekontrollen eller inte har styrkt samtliga omständigheter under vilka leveranserna genomfördes, däribland de sålda varornas ursprung, för skattemyndigheten?

8.

Utgör det en tillåten åtgärd för att säkerställa uppbörden av skatt och förhindra skatteundandragande, att avdragsrätten villkoras av leverantörens förhållningssätt och/eller dennes underleverantörers förhållningssätt?

9.

Beroende på svaren på frågorna 2, 3 och 5: Strider åtgärder från skattemyndigheterna av det slag som är aktuella i målet vid den nationella domstolen, och som leder till att en tillämpning av mervärdesskattebestämmelserna är utesluten i fråga om avtal som har slutits av en återförsäljare i god tro, mot de gemenskapsrättsliga principerna om proportionalitet, likabehandling och rättssäkerhet?

10.

Beroende på svaren på ovannämnda frågor: Har mottagaren av leveranserna under de omständigheter som föreligger vid målet i den nationella domstolen en rätt att dra av den skatt som leverantörerna har fakturerat honom?