EU tax law WEB H3g - C-202/15

10.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 262/2

1)

Mot bakgrund av att den italienska lagstiftaren har använt sig av befogenheterna enligt artikel 90.2 och artikel 185.2 andra stycket i direktiv 2006/112/EG (1) (och – före dess antagande – enligt artiklarna 11 C.1 och 20.1 b andra stycket i direktiv 77/388/EEG (2)), vad gäller nedsättningen av beskattningsunderlaget respektive justeringen av debiterad mervärdesskatt på skattepliktiga transaktioner vid helt eller delvis utebliven betalning av det av parterna avtalade vederlaget, ställs följande fråga: Är det förenligt med proportionalitets- och effektivitetsprinciperna, som säkerställs i EUF-fördraget, samt principen om mervärdesskattens neutralitet att införa begränsningar som gör det omöjligt eller orimligt kostsamt för den skattskyldiga personen att få återbetalning av skatten på det vederlag som helt eller delvis inte har betalats?

2)

Om den första frågan besvaras jakande, är då en bestämmelse – såsom artikel 26 andra stycket i presidentdekret nr 633/1972 – som enligt praxis hos medlemsstatens skattemyndighet innebär att rätten till återbetalning av skatten är villkorad av att den skattskyldiga personen inger bevis för att ha genomfört konkurs- eller verkställighetsförfaranden som inte har fallit väl ut, även när sådana åtgärder rimligen är olönsamma med hänsyn tagen till fordrans omfattning och indrivningsprognosen samt kostnaderna för konkurs- eller verkställighetsförfarandena, förenlig med ovannämnda principer?