EU tax law WEB Signum Alfa Sped - C-446/15

16.11.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 381/15

1.

Ska bestämmelserna i direktiv 2006/112 (1) avseende avdrag för mervärdesskatt tolkas så, att skattemyndigheten generellt kan kräva att den beskattningsbara person som vill utöva sin rätt till avdrag för mervärdesskatt ska kontrollera, för att skattemyndigheten inte ska betrakta den ekonomiska transaktionen som fiktiv, att den som har utfärdat den faktura som avser de tjänster med avseende på vilka den beskattningsbara personen vill utöva sin avdragsrätt, förfogade över den personal och den utrustning som var nödvändig för att tillhandahålla den ifrågavarande tjänsten, såväl vid tidpunkten för tillhandahållandet som vid tidpunkten för kontrollen, och att fakturautfärdaren i fråga har uppfyllt sina skyldigheter i fråga om deklaration och inbetalning av mervärdesskatten, och kan den kräva att den beskattningsbara personen, utöver fakturan, även förfogar över andra handlingar, utan formella brister, avseende den ekonomiska transaktionen? Får skattemyndigheten kräva att fakturautfärdaren bedriver sin ekonomiska verksamhet helt fritt från oegentligheter, inte bara vid tidpunkten för den rättshandling på vilken avdragsrätten grundar sig, utan även vid tidpunkten för skatteinspektionen?

2.

För det fall skattemyndigheten, med beaktande av sådana omständigheter som beskrivits i fråga 1, slår fast att fakturans innehåll inte är trovärdigt även om den ekonomiska transaktionen har ägt rum, eftersom transaktionen inte genomfördes mellan de parter som angetts på fakturan, kan det då krävas att skattemyndigheten, med hänsyn till att bevisbördan normalt sett vilar på denna, även utreder vilka som i så fall vidtog rättshandlingen och vem som utfärdade fakturan, eller kan skattemyndigheten neka den beskattningsbara personen den avdragsrätt som vederbörande vill utöva enbart på grundval av vad skattemyndigheten själv har uppgett i detta avseende, utan att det finns några avgörande bevis för ovannämnda faktiska omständigheter och utan att det finns några uppgifter eller omständigheter av vilka framgår den tredje personens namn eller den roll som vederbörande har haft i sammanhanget?

3.

Ska bestämmelserna i direktiv 2006/112 avseende rätten till avdrag för mervärdesskatt tolkas så, att skattemyndigheten, även om det inte har ifrågasatts att den ekonomiska transaktion som anges på fakturan har ägt rum och denna formellt uppfyller de lagstadgade rekvisiten, kan neka rätt till avdrag för mervärdesskatt utan att pröva om vederbörlig omsorg har iakttagits – och därvid i princip grundar sitt beslut på ett strikt ansvar – med hänvisning till att eftersom den ekonomiska transaktionen inte genomfördes mellan personerna på fakturan medför den omständigheten att fakturans innehåll inte kan anses trovärdigt att en prövning av villkoret om vederbörlig omsorg är utesluten per definition, eller är den skattemyndighet som nekar avdragsrätt under sådana omständigheter även skyldig att visa att den beskattningsbara person som vill utöva avdragsrätten kände till, eller till och med deltog, i de oegentligheter – vilka i förekommande fall syftade till ett kringgående av skatten – som det företag med vilket den beskattningsbara personen i fråga hade ett avtalsförhållande gjorde sig skyldig till?

4.

För det fall föregående fråga besvaras jakande, utgör bestämmelserna i direktiv 2006/112 om avdrag för mervärdesskatt och principerna om skatteneutralitet, rättssäkerhet och proportionalitet, stadfästa i EU-domstolens praxis, hinder för en normativ tolkning enligt vilken fakturamottagarens vederbörliga omsorg enbart kan bli föremål för prövning om det kan styrkas att det har tillhandahållits en tjänst mellan parterna, det vill säga om den ekonomiska transaktionen har genomförts mellan parterna på det sätt som anges på fakturan och det bara föreligger andra brister, till exempel av formell karaktär, särskilt med beaktande av att den nationella skattelagstiftningen innehåller bestämmelser beträffande fakturor med formella brister och beträffande sådana som utfärdas utan att det föreligger någon ekonomisk transaktion?