EU tax law WEB ANGED - C-236/16

18.7.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 260/24

1)

Ska artiklarna 49 och 54 FEUF tolkas på så sätt att de utgör hinder för en regional skatt som uppges tas ut på miljöskador förorsakade av nyttjande av installationer och element som berörs av den verksamhet och handel som bedrivs vid detaljhandelsbutiker som förfogar över en stor yta för försäljning och parkering för sina kunder, under förutsättning att ytan för försäljning till allmänheten överstiger 500 m2, men som tas ut oberoende av om dessa butiker är belägna i eller utanför tätortsbebyggelsen och som i de flesta fall drabbar företag från andra medlemsstater, med beaktande av (i) att den i själva verket inte tas ut av näringsidkare som innehar flera detaljhandelsbutiker, oavsett vilken deras totala yta för försäljning till allmänheten är, om ingen av dem har en yta för försäljning till allmänheten som överstiger 500 m2, eller om någon eller några av dem överstiger denna gräns, men beräkningsgrunden för skatten inte överstiger 2 000 m2, medan den i själva verket tas ut av näringsidkare som har en enda detaljhandelsbutik vars yta för försäljning till allmänheten överstiger dessa gränser, och (ii) den dessutom inte tas ut för detaljhandelsbutiker där det uteslutande sker försäljning av maskinell utrustning, fordon, redskap och produkter för industrin, byggmaterial, sanitär utrustning, dörrar och fönster, som enbart säljs till fackmän; försäljning av möbler vid individuella, traditionella och specialiserade butiker; försäljning av fordon, i utställningshallar hos återförsäljare och reparationsverkstäder; försäljning av trädgårdsprodukter samt motorbränsle, oavsett hur stor yta för försäljning till allmänheten som de förfogar över?

2)

Ska artikel 107.1 FEUF tolkas på så sätt att den omständigheten att IDMGAV i själva verket inte tas ut för butiker som har en yta för försäljning till allmänheten som inte överstiger 500 m2, eller som överstiger denna yta men där beräkningsunderlaget för skatten inte överstiger 2 000 m2, och för detaljhandelsbutiker som enbart säljer maskinell utrustning, fordon, redskap och produkter för industrin; byggmaterial, sanitär utrustning, dörrar och fönster, som enbart säljs till fackmän; möbler vid individuella, traditionella och specialiserade butiker; av bilar, i utställningshallar hos återförsäljare och reparationsverkstäder; av trädgårdsprodukter och motorbränsle, utgör statligt stöd som är förbjudet enligt den bestämmelsen?